Invånare på Prästgårdsbacken i Borgå har fått nog av sina grannar kajorna.

De har anmält problem med ett kajsamhälle på nästan hundra individer på Prästgårdsbacken, speciellt vid Julinståget.

Invånarna påpekar att kajorna, liksom andra fåglar, kan sprida smittsamma sjukdomar via avföring t.ex. salmonella, kampylobakterier, Newcastlesjuka och papegojsjuka.

Borgå stad konstaterar att kajan är en fridlyst fågel, som inte får utrotas. Invånarna kan ändå göra området mindre attraktivt för kajor.

Borgå ger kajtips

Det lönar sig att hålla sig till en småskalig matning av småfåglar. Fågelbrädor och motsvarande ska vara konstruerade så att fåglarna inte kan smutsa ner fröna med sin avföring. Man kan använda t.ex. nät för att hålla stora fåglar, t.ex. kajor, skator, kråkor och måsar borta från matningsplatsen.

Fåglar bör aldrig matas med mat direkt på marken. Från dåligt skötta matningsplatser kan sjukdomarna sprida sig inte bara till fåglar utan också till andra djur, t.ex. katter och hundar och även människor. Dessutom kan andra skadedjur, bl.a. råttor, föröka sig om de har tillgång till mat på vintern.

Kajornas häckning börjar i april. Man kan minska antalet lämpliga häckningsplatser för kajor genom att skydda skorstenarna med nät som når över skorstenshatten. Byggnadernas ventilationskanaler och andra hålor duger också som boplatser åt kajor De borde skyddas med nät.

Läs också:

Se upp, kajor i sikte

Spelautomaterna är i aktivt bruk i Lovisa. Lovisaborna är på tredje plats i statistiken över spelande kommuner i Nyland. Året innan toppade Lovisaborna statistiken.

Lovisabor över 18 år använde i genomsnitt 212 euro per person på penningautomatförbundet RAY:s penningspel i fjol. Också Lappträskborna sätter mera pengar på spel än genomsnittsfinländaren. Lappträskborna spelade bort 194,63 euro i genomsnitt per person.

Borgåborna satte i genomsnitt in ungefär 170 euro i de klirrande maskinerna, precis som Mörskomborna.

Sibbobor spelar betydligt mindre på enarmade banditer. I Sibbo satsade varje invånare i genomsnitt 84,37 euro på att understöda RAY.

Gammalt smalfilmsmaterial filmat under 1950-talet på Vessölandet i Borgå finns nu tillgängligt för en bred publik.

En arbetsgrupp med Ingmar Gustavsson och Olof "Oa" Blomqvist i spetsen har digitaliserat det gamla materialet och gett ut det på DVD.

Att det idag finns gammalt filmmaterial är Ingmar Gustavssons förtjänst. På 1950-talet var han med om att köra igång en förening med fotografering som tema.

- Många ägde på den tiden en lådkamera och jag var intresserad av fotografering. Mera behövdes inte för att få igång föreningen. Varannan vecka samlades vi för att titta på vad vi åstadkommit. På DVD-fodralet kan man se att medlemmarna var rätt så unga. De äldsta var tonåringar men en del av föreningens medlemmar var ännu yngre än så.

Gemensam filmkamera

Senare blev det också aktuellt med film. Att fotografera på 1950-talet var inte så märkvärdigt. Däremot var smalfilmen i amatörbruk mera ovanlig, säger Gustavsson.

Vessöfilmer från 1950-talet finns nu på på DVD dvd-fodralet till "Vessöfilmer" Bild: Yle/Stefan Härus

De åtta filmerna är från perioden 1956-1958 dvd-fodralet till "vessöfilmer" Bild: Yle/Stefan Härus

Om då medlemmarna i föreningen ägde sina egna lådkameror så förhöll det sig annorlunda med filmkameran. Föreningen köpte en enda som medlemmarna fick använda.

Ladda upp på fisknätet

På bara 60 år har filmandet förändrats radikalt. Idag har var och varannan en filmkamera i sin ficka i och med smarttelefonerna och kan med en enkel knapptryckning publicera filmen på nätet. På 1950-talet kunde man inte ens drömma om något sådant.

- Ville man ladda upp något på nätet så var det fisknätet som gällde, skämtar Gustavsson.

Stora förändringar

Det som DVD:n "Vessöfilmer" innehåller, är bilder från olika platser på Vessö. Alla yrkesgrupper är representerade. Det finns bilder från skolan, från älgjakter och så vidare - och så naturligtvis Vessös egna kändisar förstås - Stefan Löfving och fartyget J.L.Runeberg.

Oa Blomqvist säger att DVD:n borde ses av de unga som idag bor på Vessö.

- Om inte av andra orsaker, så borde de åtminstone se filmerna för att förstå hur mycket bygden har förändrats sedan 1950-talet. Skillnaderna är stora bland annat då det gäller sjöfarten, lantbruket och sandgroparna, konstaterar Blomqvist.

Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Regionalen tar reda på hur snabbt ett brev reser från Sibbo till Helsingfors och frågar postutdelare i skärgården hur det är att leverera post till avkrokar.

När ett brev läggs i brevlådan i Sibbo en fredag eftermiddag får det ligga och mogna hela veckoslutet, först på måndag morgon kommer brevbäraren och tömmer brevlådan. På måndag kväll kommer brevet till postsorteringen i Böle. Där skall en japansk automat sortera breven enligt postnummer. Tisdagmorgon, fem dagar senare, når det orange brevet Regionalens redaktion.

Posten är ett vinstsökande företag, inte tjänstvillig service, menar Regionalen. Lika vinstsökande som Statens järnvägar. Man baserar sig bara på lönsamhetsprinciper. En olycklig lösning för alla dem som inte är "lönsamma". Framför allt de som bor ute i glesbygden. Regionalen beger sig till Östra Nyland, Kuggom, där posten ersatts av en postbil. Är kunderna nöjda?

I Åboland sköts posten av olika distributörer. Många hinder kan sätta stopp för breven, t.ex. att postutdelare blir sjuka eller det är menförestider. Till Saverkeit, Houtskär är det fem färjor. Färden kan bli vådlig också för postutdelaren. Sommartid är det rena nöjesturen, men vintertid och vid menföre har Ivar Henriksson nästan fått sätta livet till.

Text: Ida Fellman

Mera om posten i Arkivet

• Från butiksbil till R-kiosk
• När båten kommer till bryggan med post, varor och besök
• Elävä arkisto: Posti kulkee

Sibbo vill sälja en rad fastigheter. Bland dem finns den fastighet där Gesterby skola verkade.

Också andra skolfastigheter står på försäljningslistan. Intresserade kan köpa Hindsby före detta skola och Pajakoulu vid Bodvägen.

Sibbo vill också sälja huset där Runebergs daghem har verkat, en fritidsbyggnad i Savijärvi, ett hus vid Rodergränden 1 och Albacka vid Laurilavägen 223 i Norra Paipis.

Biskop Björn Vikström förrättar biskopsvisitation i Lovisa svenska församling. Det här sker 13-15 mars.

Med på visitationen är prästassessor Anders Laxell och notarie Clas Abrahamsson samt stiftssekreterare Margareta Puiras.

Programmet består på fredag bland annat av ett besök i Lovisa gymnasium och Lovisanejdens högstadium. Biskopen håller andakt i Generalshagens skola och i Vesperhemmet.

På lördag blir det diskussioner både med församlingens anställda och de förtroendevalda. På söndag predikar biskopen vid högmässan i Lovisa kyrka.

Jouren på Borgå sjukhus betjänar från och med torsdag på det nya telefonnumret 019-548 25 51.

Jouren på Borgå sjukhus inledde sin verksamhet i enlighet med den nya verksamhetsmodellen i början av året. Jouren produceras gemensamt av kommunerna tillsammans med Borgå sjukhus.

Att söka akut sjukvård fortsätter som tidigare trots allt det nya. Om man blir sjuk ska man i första hand kontakta sin egen hälsostation där sjukvårdspersonalen hänvisar till rätt vårdinstans och ger anvisningar för egenvård.

Då hälsostationerna har stängt - under vardagar mellan klockan 16.00 och 8.00 samt under veckoslut och helgdagar - kontaktar man jouren vid Borgå sjukhus. Om det är fråga om en livshotande sjukdom eller skada eller en sjukdom eller skada som kräver omedelbar jourvård, betjänar jouren vid Borgå sjukhus dygnet runt. Vid en nödsituation ska man ringa nödnummer 112.

På grund av förnyelsen ökar Borgå och Lovisa stads samt Sibbo, Askola, Borgnäs och Lappträsk kommuners samarbete med Borgå sjukhus då det gäller anordnandet av akut sjukvård och socialvård. I praktiken innebär ändringen att en läkare och en sjukskötare från Borgå och Lovisa stad samt från Sibbo kommun turas om att arbeta på jouren vid Borgå sjukhus varannan dag.

Ändringen baseras på en förordning som social- och hälsovårdsministeriet utfärdat i september 2014 enligt vilken jourverksamheten ska anordnas som samarbete mellan primärvården och specialsjukvården. Målet med förnyelsen är att förtydliga arbetsfördelningen mellan primärvården och specialsjukvården så att patienter som kräver akut vård kan behandlas ännu smidigare.

Arbetet med att vidareutveckla arbetsmodellerna för jouren vid Borgå sjukhus kommer också att fortgå. Efter ändringarna kommer man att kunna erbjuda ännu bättre sjukvårdstjänster i tätare samarbete med aktörerna i regionen. De små renoveringsarbetena och utvecklingsarbetet fortsätter fram emot hösten varvid verksamheten etableras i sin slutliga form.

På jourens gamla telefonnummer (börjar med numret 020) finns en inspelning som hänvisar till det nya jourtelefonnumret. Ett offentligt meddelande om akut sjukvård kommer också att delas ut till alla hushåll. I meddelandet finns det anvisningar för vad man ska göra om man blir sjuk samt viktiga telefonnummer.

Borgå gymnasium fick på onsdag besök av Helsingfors Universitet.

Martta Lindström - planerare för svenska ärenden vid Helsingfors universitet. planerare martta lindström vid avdelningen Svenska ärenden vid H:Fors universitet Bild: Yle/Stefan Härus

Gymnasiets elever fick bekanta sig med olika studieämnen i olika klassrum. h:fors uni på charmoffensiv i Borgå gymnasium - skylt på klassrumsdörr Bild: Yle/Stefan Härus

Logon för studentrekryteringen "uni på väg" uni på väg - helsingfors universitets charmoffensivs logo Bild: Yle/Stefan Härus

Tanken med besöket är bland annat att informera gymnasisterna om vilka studiemöjligheter Helsingfors universitet erbjuder.

Svenskspråkiga experter

Martta Lindström - planerare för svenska ärenden vid Helsingfors Universitet - säger att det tillika handlar om mycket mera än så.

- Vi har satsat mycket på studentrekrytering de senaste åren och konceptet "uni på väg" är en del av det arbetet. Vi behöver fler svenskspråkiga sökanden och studeranden eftersom det är universitetets uppgift att utbilda experter som kan svenska för samhällets framtida behov.

Att besöken i de finlandssvenska gymnasierna bär frukt ser man redan resultatet av.

- Tidigare har vi inte haft så mycket personliga kontakter till gymnasierna, men det har visat sig att besöken verkligen tar skruv och leder till önskat resultat. Enligt en imageundersökning som vi beställde och fick resultaten av för några veckor sedan, tenderar gymnasister idag att välja andra universitet framom Helsingfors universitet. Den trenden försöker vi nu vända - bland annat i och med studentrekryteringskonceptet "uni på väg", säger Lindström.

Målinriktade gymnasister

Rekryteringsbesöket på Borgå gymnasium på onsdag var lyckat.

- Här är jätteduktiga elever som verkar veta vad de vill och i vilken högskola de hoppas kunna studera i framtiden. De som inte ännu vet hoppas vi kunna inspirera och påverka, säger Lindström.

En av de gymnasister som tog del av Helsingfors universitets rekryteringsbesök, var Jonas Nordström. Hans mål är att komma in vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet inom några år.

- Det var intressant att höra levande människor berätta om vad universitetet kan erbjuda istället för att ta del av fakta via nätsidor och i broschyrer, säger Nordström.

Emilia Brusas tyckte också hon att universitets rekryteringsbesök gav mersmak.

- Det var intressant att se hurudana kurser som erbjuds. Jag kunde tänka mig att studera modersmål, litteratur och nordiska språk, men om det blir vid Helsingfors universitet eller vid Åbo akademi är för tidigt att säga, menar Brusas.

Det första intrycket i Konsthallen i Borgå bedrar lätt en alltför rastlös betraktare. Utställningen Intermediate Space bjuder på spännande modern textilkonst från Holland, Sverige och Finland.

Marian Bijlenga, Raija Jokinen och Malena Karlsson. tre kvinnor Bild: Yle/Mikael Kokkola

För den stilla helheten svarar textilkonstnärerna Marian Bijlenga, hemma från Holland, Raija Jokinen och rikssvenskan Malena Karlsson. Alla har de länge jobbat med textstil som material och bas för sin konst. Nu ställer de ut tillsammans för första gången.

Malena Karlssons broderier. Konstverk Bild: Yle/Mikael Kokkola

Hon jobbar gärna med gamla material, som hopskrynklade tyger. Också broderier hör till henens uttrycksform.

– Det gäller att se på mina broderier lite snett från sidan. Då uppstår en känsla av volym.

Under upphängningen vandrade en hel del ungdomar in i Konsthallen.

– De stannade en god stund, säger Karlsson. Tydligen kommer wow-faktorn först efter en tid.

– Vi vill få människor att se på textilkonst på ett lite nytt sätt, så att de stannar upp.

Intermediate Space pågår i Konsthallen i Konstfabriken fram till den 22 mars.

Intermediate Space

Marian Bijlenga, Raija Jokinen, Malena Karlsson på Konsthallen i Borgå

Borgå har fått kritik för att stadens tomter och bostäder är för stora. Samtidigt blir just mindre enfamiljshus allt mer populära. Staden lovar lyssna.

I Alkrog i Borgå byggs som bäst ett energieffektivt småhusområde. Peter Tukiainen och hans familj ska flytta in i ett av husen bara de blir klara mot slutet av året.

Han säger att det fungerar ungefär som att bo i ett radhus, men utan grannar vägg i vägg. Alla bor i egna småhus med två eller tre sovrum och har ett gemensamt husbolag.

– Till en början letade vi inte efter ett hus just där, utan vi var ute efter ett mindre enfamiljshus eller en radhuslägenhet. Vi hittade inte riktigt något som passade oss, men sedan kom det där emot och tanken mognade.

Budskapet har nått fram

Ett kriterium var alltså att huset skulle vara relativt litet. Tukiainen tycker det är onödigt med för många extra kvadratmetrar som inte används.

Efterfrågan på just mindre enfamiljshus har ökat. Tidigare har Borgå fått respons på att de tomter och bostäder staden erbjuder är för stora.

Men nu försöker man råda bot på det.

– Vi har fått budskapet att det behövs mindre enfamiljshus och mindre tomter, och har lyssnat på det. Till exempel i Vårdalen i Skaftkärr finns mindre tomter där man kan bygga hus också i ett plan, säger biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

Däremot kan man inte erbjuda mindre bostäder särskilt snabbt. Innan man får till stånd en stadsplan och kan börja låta folk bygga på ett nytt bostadsområde kan det nämligen dröja några år.

– Men för att Borgå ska vara en attraktiv boendeort är det av största vikt att vi kan erbjuda olika typer av bostäder på olika områden. Allt passar inte alla.

Energisnålt hus en bonus

De bostadsområden som byggs på Majberget och i Alkrog är energieffektiva. Borgå har redan under en längre tid fokuserat på energieffektivitet och på att minska växthusgasutsläppen.

Hela Skaftkärr är utvecklat med tanke på att utsläppen från området ska vara så små som möjligt, säger von Schoultz.

För Peter Tukiainen var energieffektiviteten en bonus.

– Visst är det viktigt eftersom du själv betalar för uppvärmningen och elkonsumtionen. Nog är det en stor grej eftersom det innebär färre månadsutgifter och är bättre för miljön. Men prioritet nummer ett var det inte.

På Borgå stads hemsida kan du läsa mer om bostadsområdet i Alkrog.

Läs också:
Få vill bygga på gamla tomter i Borgå

Borgå stad kan dra en lättnadens suck efter allt roende och hopande kring ett möjligt gemensamt campus för den östnyländska yrkesutbildningen. Tomtfrågan är löst.

I går hade styrelsen för den finska samkommunen möte och godkände delägarkommunernas förslag på att dela upp Amistos nuvarande tomt på Styrmansvägen i Borgå. Tidigare har samkommunen varit skeptiskt inställd till förslaget.

Speciellt Borgå stad som hyr ut tomten till samkommunen har haft sitt öga på den - det här eftersom staden skulle vilja bygga ett gemensamt campus för Inveon, Point College och eventuellt Prakticum där.

Inveon och Point Colleges nuvarande lokaler är undermåliga och därför skulle nya behövas inom en snar framtid.

Då tomtfrågan nu är löst måste de östnyländska kommunerna ännu fundera på vem som ska anordna andra stadiets yrkesutbildning i framtiden.

Läs också:
Klockan tickar och ingen är överens
Campusfrågan i Östnyland går vidare
Yrseln kring campus i Borgå fortsätter
Point College-elever vill ha bot och bättring
Försiktiga uttalanden om östnyländsk yrkesutbildning

Sällskapsgruppen för ensamboende seniorer i Lovisa har den här träffen valt som diskussionstema gamla skönhetsknep. De minns när de ville vara som "nio filmstjärnor av tio". Man tog kallt källvatten och gned in ansiktet med Luxtvål till det blev alldeles stelt.

Sällskapsgruppen bekantar sig med klädnypor, näverrivor och kaffekvarnar Sällskapsgruppen för ensamboende seniorer samlas i servicehuset Esplanad i Lovisa fick bekanta sig med gamla klädnypor, näverrivor och kaffekvarnar Bild: Yle/Sune Bergström

Luciapengar

Det var Folkhälsan och Svenska studiecentralen som för ett år sedan startade Sällskapsgruppen i Lovisa. Liknande grupper finns runt om i Svenskfinland. De finansieras med medel från luciainsamlingar.

Grupperna är till för ensamboende seniorer som ibland vill ha ett avbrott i vardagen över en kopp kaffe. I Lovisa är det idel damer kring kaffebordet varannan tisdag i servicehuset Esplanad. Många av dem känner sig ensamma efter att maken gått bort.

Ann-Lis Udd leder gruppen. Vanligen inleds träffarna med en uppfriskaned sittdans.
Här hittar du allt om nyländsk förmiddag!

Finlands hembygdsförbund har delat ut bidrag för att renovera föreningshus. Flera föreningar i Östnyland får understöd får att reparera sina lokaler.

Den största summan går till Hammars och Gammelbackas socialdemokrater r.f. Föreningen får 12 000 euro för att renovera Talo i Hammars.

- Vi ska renovera golvet, berättar Anneli Lehtinen.

Det är ett stort projekt, säger Lehtinen. Golvet sluttar och borde få en ny beläggning.

- 12 000 euro räcker inte till, men vi kommer i gång med planeringen, säger hon.

Föreningar blir hemlösa

Talo i Hammars är fullbokat. Där pågår verksamhet varje kväll. Finska arbetarinstitutet har kurser i huset och salongsdansarna håller till där.

- De måste hitta nya träningsplatser innan arbetena kan komma i gång, säger Lehtinen.

Andra får också pengar

I Lovisa får Skärgårdens Vänner i Strömfors 5 900 euro. Hembygdens Hopp i Hindersby i Lappträsk får 3 900 euro för att fortsätta renoveringen av Hemborg.

I Borgå får Ebbo Ungdomsförening 3 500,00 € och Jackarby-Renum Ungdomsförening får 2000 euro i understöd.

Värdefulla hus ska bevaras

Bidraget för att renovera föreningshus är statsbidrag. Undervisnings- och kulturministeriet har gett Finlands hembygdsförbund i uppdrag att dela ut bidraget,

Bidraget hjälper föreningar att hålla husen i skick och att skydda kulturhistoriskt värdefulla drag. Ett villkor för att få bidrag är att föreningshusen är öppna för allmänheten.

Lovisaföretaget Boomeranger Boats har sålts till ett företag i Förenade arabemiraten. Det skriver Loviisan sanomat

Säljare är företaget Revenio som nu skall koncentrera sig på teknologi för hälsovårdsbranschen.

Köpesumman är inte offentliggjord.

Köparen är företaget International Golden Group som har sitt säte i Abu Dhabi. Företaget har specialiserat sig på militärteknologi.

VD för Revenio, Olli-Pekka Salovaara, säger i Loviisan sanomat att affären möjliggör en långsiktig utveckling av Boomeranger Boats.

Den nuvarande personalen går över till den nya ägaren som så kallade gamla arbetare.

Boomeranger Boats har omkring 25 anställda.

Makraméhantverkaren Laura Pajarinen blir konstnärsresident på Postbacken i Illby i sommar. Det här är andra sommaren som en konstnär bor i gården Lindnäs.

Postbacken fick in fyra ansökningar i år av konstnärer som var intresserade av att bo i den historiska miljön. Garantiföreningen valde Laura Pajarinen.

Pajarinen sysslar med traditionellt makraméhantverk i modern tappning. Hon gör mycket smycken och använder sig av högklassig polyestertråd. Med makramé menas olika typer av flätningsarbeten.

Hennes flätade hantverk pryder galleriet på Postbacken i sommar. Hon har också planer på att leda hantverkskurser i makramé.

Paavo Halonen bodde på Postbacken i fjol Konstnär Paavo Halonen med sin hund på Postbacken i Borgå. Bild: Yle/Mikael Kokkola

Nya evenemang på Postbacken

Postbacken hade en framgångsrik sommar i fjol med mycket program och många besökare. Besökarantalet var över 3000 i fjol.

Garantiföreningen för Postbacken eftersträvar åtminstone lika många besökare i år. Föreningen gör som bäst upp ett digert program som också innehåller nya evenemang.

Ny verksamhetsledare tar över

Garantiföreningen har valt Marit Björkbacka till ny verksamhetsledare för Postbacken. Hon efterträder Katarina Stolt, Björkbacka har tidigare suttit i garantiföreningens styrelse.

Katarina Stolt fortsätter som aktiv inom garantiföreningen. Hon valdes till styrelseordförande och efterträder Torolf Finnbäck.

Tanken med studiemässan vid Nylands brigad är att beväringarna innan de blir hemförlovade skulle tänka på vad de vill göra när de har avslutat sin militärtjänstgöring. Studiemässan vid Nylands brigad är en av landets största beträffande antalet utställare.

Kasper Enkvist är en av de beväringar som inte har en studieplats. Han besökte studiemässan i Soldathemmet.

- Jag har ingen studieplats ännu och kom hit för att se vad de kan erbjuda. Jag har varit litet lat och har inte sökt riktigt ordentligt, men jag försöker skärpa mig nu.

Också Joel Edström hoppas kunna fortsätta studera.

- Jag kom för att få mera information om olika studiemöjligheter efter beväringstiden. Jag är visserligen färdigutbildad som skolgångsbiträde. Men jag vill ännu utveckla mina kunskaper inom den sociala sektorn.

Mässan har vuxit

Årets studiemässa var dubbelt så stor som för ett år sedan. Yrkesutbildare, yrkeshögskolor och universitet deltar, berättar jägare Kaj Vataja som är arbets- och studieombudsman och vice ordförande för beväringskommittén.

- Vi har försökt bjuda in alla finlandssvenska skolor och ge alla en möjlighet att komma hit och marknadsföra sin skola. Det är en unik miljö ur finlandssvensk synvinkel.

Joel Edström Joel Edström Bild: Yle/Robin Holmberg

Nytt för i år var att också ungdomsverkstäder deltog i studiemässan. Han anser att det är viktigt att beväringarna tänker på framtiden.

- Det är viktigt att man skulle kunna få studieplats under våren.

Många utan studieplats

Vataja kan inte säga hur många av beväringarna inte har en studieplats, eftersom det inte finns någon statistik. Men han säger att det är många som saknar studieplats. Ofta kan det vara de som blev studenter våren innan eller ännu tidigare.

Han ser en risk med för många mellanår.

- Om man tänker att det kanske är ett och ett halvt år sedan man blev student så tappar man kanske touchen till studielivet och till att studera.

Beväringar på studiemässan Beväringar vid Nylands brigad på studiemässa Bild: Yle/Minna Almark

Brigaden stöder och hjälper

Vataja säger att beväringskommittén och socialkuratorn försöker stöda beväringarna och få dem att tänka på framtiden. Förutom studiemässan i februari ordnas också en rekryteringsmässa på hösten.

Joel Edström betonar att det inte är studieplatsen i sig som är viktig utan att man vet vad man vill.

- Jag skulle inte säga att det är viktigt att ha en studieplats. Jag skulle vilja säga att det är viktigt att man har ett hum om vad man är intresserad av. Studieplatsen i sig behöver inte vara viktig.

- Man kan söka jobb, man kan göra vad som helst i dagens samhälle. Det finns så många möjligheter som jag tycker att man ska testa på och utveckla sitt kunnande. Man kan göra det på egen hand hur bra som helst utan vägledning, säger korpral Joel Enström.

Viktigt veta vad man vill

Hans-Jacob Lindbäck som har en färdig studieplats på Helsingfors universitet och tycker det är viktigt att han vet vad han ska göra efter att han kommer ut.

Hans-Jacob Lindbäck Hans-Jacob Lindbäck Bild: Yle/Robin Holmberg

- Det är oerhört viktigt. Jag kan sova mina nätter tryggt med tanke på att jag inte måste läsa till något inträdesprov. Jag kan fundera på min ledarskapsperiod nu utan att oroa mig över någon studieplats. Jag kan ta det lilla lugna.

- De killar som ännu inte har någon studieplats har det ganska hektiskt. De måste läsa vid sidan av tjänstgöringen och det är ganska krävande.

Lovisa stad lediganslår sommarjobb för ungdomar. Ansökningstiden startar 27 februari och pågår fram till 20 mars.

Lovisa stad vill speciellt skapa arbetsplatser för ungdomar i åldern 14 och 15. Det finns också en del jobb för 16-åringar.

Det finns sammanlagt 48 lediganslagna sommarjobb. Det handlar om olika sektorer: vårdarbete, trädgårdsskötsel och jobb inom tekniska sektorn.

Sommarjobben finns samlade på Lovisa stads webbplats, men också på kuntarekry.fi. Lovisa beaktar både elektroniska ansökningar via Kuntarekrys webbplats och skriftliga ansökningar som har lämnats in till staden.

Lovisa använder sig dessutom av sommarjobbssedlar för att få unga ut i arbetslivet. Med en sommarjobbssedel stöder Lovisa stad företagare som vill anställa unga födda mellan åren 1997 och 1999. Sommarjobbssedeln har ett värde på 250 euro.

Många närståendevårdare i Borgå känner inte till sina rättigheter som närståendevårdare och saknar också ibland hjälp och stöd av staden.

Det framkommer i den undersökning som Borgå stad lät göra i höstas.

Många frågetecken

Drygt hälften av de närståendevårdare som sköter om en person på mellan 65 och 74 år, är av den åsikten att det är tungt att sköta om sin maka eller make hemma. Likaså tycker drygt hälften att arbetet begränsar det sociala livet. En tredjedel anser att det finns för lite möjligheter till egen tid. Alla känner inte heller till vilka rättigheter man har som närståendevårdare - till exempel att man har rätt till lagstadgad ledighet.

Leila Eklöf - servicechef för handikappservicen i Borgå - säger att uppdraget som närståendevårdare naturligtvis också är givande.

- Gemensamt för de olika ålderskategorierna inom närståendevården, är att man tycker att närståendevård är en bra lösning och att det är givande att själv kunna ta hand om sin man, sin fru eller kanske sitt handikappade barn. Samtidgt är ju arbetet naturligtvis både fysiskt och psykiskt påfrestande, säger Eklöf.

Mera handledning

I framtiden kommer det att krävas mera handledning och möjligheter till snabb hjälp.

- Handledningen är utan vidare en sådan sak som bör utvecklas - isynnerhet för nya närståendevårdare. Här är det hälsovården och socialvården som bör samarbeta och fundera ut individuella lösningar. Det här är förstås en utmaning, eftersom premisserna och utgångslägena är så varierande från fall till fall, säger Eklöf.

Eklöf säger att man utgående från undersökningen kommer att skrida till olika åtgärder och förbättra där ekonomi och resurser så medger.

- Redan nu är vårt samarbete med Röda korset en konkret åtgärd. I år riktar sig åtgärderna till de äldre närståendevårdarna, men i framtiden kan det bli aktuellt att utveckla samarbetet och kanske rikta det också mot andra åldersgrupper, säger Eklöf.

Illa förberedd

Björn Sundqvist - ordförande för äldrerådet i Borgå - säger att Borgå stad inte varit förberedd på att närståendevården ökar.

- Det handlar förstås inte enbart om Borgå. Det här är ett nationellt problem i och med att befolkningen blir allt äldre. Därför ökar naturligtvis också behovet av närståendevård.

Redan om 5 år kommer en fjärdedel av Borgå stads invånare att vara över 65 år gamla, vilket innebär att staden kommer att ha för få anstaltsvårdplatser.

- Lösningen är att söka hjälp hos tredje sektorn och hos olika privata aktörer inom social- och sjukvård, menar Sundqvist.

I Borgå stads undersökning av närståendevården deltog 107 personer. Svarsprocenten var knappt 52%. Borgå stad delgav resultatet av undersökningen för närståendevårdare på torsdag.

Borgå stad stöder inte ingenjör Andrey Erokhins svenska språkstudier. Han borde studera finska i stället, anser socialväsendet.

Hösten 2014 söker den för tillfället arbetslöse Andrey Erokhin utkomststöd för kurslitteratur han har köpt. Han studerar svenska på Borgå Folkakademi.

Svaret blir nekande med följande motivering:

”Den sökandes nuvarande studier stöder inte hans sysselsättningsmöjligheter. Den sökandes framtida sysselsättningsmöjligheter stöds av att studera finska som är majoritetens vardagsspråk och är det språk som används i yrkeslivet.”

Viktig att kunna svenska i Borgå

Andrey Erokhin kan redan en hel del finska. Han har bott i Borgå sedan 2009 och han har läst finska i tre år. Nu är han arbetslös och vill förbättra sina chanser på arbetsmarknaden genom att också behärska sin svenska bättre.

– Att kunna svenska i en tvåspråkig stad som Borgå är ganska viktigt, säger Erokhin på en fullt begriplig svenska.

Han är mycket förvånad över det nekande beslutet och motiveringen. Nylands arbets- och näringsbyrå säger nämligen i sitt utlåtande att Erokhin har nytta av att lära sig svenska med tanke på hans arbetsuppgifter.

"Vi tänker inte så"

De ledande tjänstemännen inom socialväsendet i Borgå stad vill inte kommentera enskilda fall. Ledande socialarbetare Martina Henriksson säger att utkomststödet prövas från fall till fall.

– Utan att känna till det här ärendet som sådant, så tycker jag att motiveringen inte är bra.

– Vi har nog ingen linje i Borgå som säger att man i första hand bör studera finska. Båda språken är viktiga, säger Henriksson.

Hur kommer det sig då att en sådan här motivering kan finnas i ett beslut som ni har fattat?

Martina Henriksson håller en lång paus innan hon svarar.

– Som sagt jag känner inte till det här fallet, men här har säkert då en enskild arbetstagare gjort det här beslutet. Själv tycker jag att den här motiveringen är sådan att klienten gärna skulle få överklaga beslutet.

Läs också:
Alexandr får inte lära sig svenska

Johan Aspelins väg att bli professionell skådespelare har varit lång men givande. Efter sommaren bär det av till Vasa igen.

- Mitt intresse för teater vaknade i gymnasiet, berättar skådespelaren Johan Aspelin. Min första roll var Pelle Svanslös på Glims sommarteater i Esbo. Vägen har varit lång och krokig.

Vi träffas på Folkhälsans daghem i Träskända där Johan Aspelin för tillfället extraknäcker. I köket får vi sitta i lugn och ro en stund medan barnen sover.

- Vi kom ner till södra Finland och Sibbo för att vara närmare släkt och vänner, säger Aspelin som för tillfället är tjänstledig från Vasa teater. Men tyvärr är läget sånt att det inte finns skådisjobb just nu. Jag extraknäcker som dagis- och eftisfarbror nu tills vi flyttar tillbaka till Österbotten efter sommaren.

Via Lurens till Vasa

Aspelin i Next to Normal. Johan Aspelin och Anna-Maria Hallgarn Bild: Frank A. Unger

- Heh, jo vi hade faktiskt turen att få hela familjen med. Jag, min fru Sandra och sen alla tre barnen också, skrattar Aspelin. Det är så fint att få spela på Lurens igen och barnen fick till och med talroller så det ska nog bli roligt.

- Men samtidigt jobbigt för vi har ju en flytt till Vasa att tänka på också, tillägger han.

Omöjligt utan stöd från hustrun

Johan Aspelin hör till de få skådespelare som jobbar som professionell utan att ha gått på Teaterhögskolan. Tack vare regissören Christian Lindroos, och ett långt engagemang på Unga teatern i Esbo, fick Aspelin möjligheten att lära sig skådespelaryrket lite som genom ett läroavtal.

- Det har varit fint och jobbigt samtidigt. Jag har haft möjligheten att jobba med skådespelare från flera generationer och lärt mig mycket av dem alla.

Aspelin som Älgen i Bärtil

- Jag har liksom varit tvungen att sköta det själv. Utan stöd av min hustru Sandra och annan släkt och vänner hade det nog inte gått vägen, fortsätter Aspelin.

Världens mest berömda östnyländska älg

Det som alla inte vet är att älgen i Buu-klubbenprogrammet Bärtil spelas av Johan Aspelin.

- Jag föreslog för regissören att han skulle vara östnyländsk. Först rullade jag bara lite på ärren som en äkta Sibbobo och sedan började jag köra hela karaktären östnyländsk. Jag kommer faktiskt nog att minnas för den rollen, säger han.