Önskemålen har hörts och östnylänningarna har fått insamlingskärl för plast. Nu kan man föra plast också direkt till avfallscentralen i Borgå.

Avfallscentralen i Domargård i Borgå har börjat ta emot förpackningsplast som en avgiftsfri avfallssort.

Till insamlingen lämpar sig endast rena och torra livsmedels- och tvättmedelsförpackningar samt plastpåsar och plastomslag.

Redan tidigare i år började man placera ut insamlingskärl för plast på olika håll i regionen. Rinki Ab har hunnit sätta ut sammanlagt 16 kärl i östra och västra Nyland.

Förpackningsplasten som samlas in går främst till materialåtervinning, man kan göra plastgranulat av materialet. Granulat används som råvara när man tillverkar föremål av plast.

Det kommer att ta längre tid än planerat att renovera Finnby daghem i Borgå. Därför flyttar dagisbarnen och personalen ut. Ett av dem är det nya privata daghemmet Touhula, som byggs som bäst på Prästgårdsbacken.

Daghemmet måste flytta till ersättande lokaler medan renoveringen pågår.

De tillfälliga lokalerna finns i det privata daghemmet Touhula på Prästgårdsbacken samt i övre våningen i en affärsbyggnad i Huktis.

Affärsbyggnaden har redan tidigare använts för daghems- och dagklubbsverksamhet. Touhula byggs på den tomt där Prästgårdsbackens daghem tidigare stod. Prästgårdsbackens daghem är nu rivet och det nya daghemmet öppnar i höst.

Sommarflytt

Daghemmet flyttar ut ur sin nuvarande byggnad genast efter sommaren och kommer att finnas i tillfälliga lokaler under hösten och våren.

Orsaken till att renoveringen drar ut på tiden är att man har hittat mikrober också i den nyare delen av daghemsbyggnaden. Därför måste golvet rivas upp på ett större område än ursprungligen planerat.

Finnby daghem är tvåspråkigt.

En ung björn rörde sig bara en kilometer från Borgå centrum under onsdagen. Enligt den senaste observationen har björnen lämnat området, troligen mot Ruskis naturskyddsområde.

Lite efter klockan 17 bekräftar polisen att det inte har kommit flera meddelanden till nödcentralen om björnobservationer i Kokonområdet. Jaktvårdsföreningen och polisen har avslutat letandet efter björnen.

Polisen uppmanar dock allmänheten att kontakta nödcentralen om björnen dyker upp på nytt.

Björnen rörde sig bara en kilometer från Borgå centrum cirka klockan 14. En förbipasserande såg björnen på den skogsstig som leder från Näse S-Market mot Kokonhallen. Björnen stod mitt på motionsstigen.

Polisen uppmanar personer som rör sig på området till försiktighet.

Polisen kör runt med ett par bilar i området och på spånbanan i Kokon för att få syn på björnen.

Polisbil kör runt i Näse Polisbil parkerad i Näse i Borgå Bild: Yle/Lone Widestam björnjakt i borgå,Polisbil,polisbil i näse,östra nylands polisinrättning

Viking Tallberg från Borgå jaktvårdsförening står nära ridstallet i Uddas och övervakar situationen. Han och tre andra medlemmar i föreningen har blivit inkallade för att ge polisen tjänstehjälp. Den ena har hund.

Viking Tallberg är oroad över att folk rör sig i området i stora skaror. Många solar och badar i friluftsbadet och han har hört om att skolbarn är på utflykt på Kokonudden ungefär en halv kilometer från det ställe där björnen.

Han får ett telefonsamtal. Det är från den medlem i föreningen som har hund.

Spårhunden har fått upp vittringen av björnen och spårat den till åstranden. Viking Tallberg gissar att björnen har simmat över ån och tagit sig mot Ruskis och Borgå sjukhus.

Viking Tallberg på plats i Kokon Viking Tallberg från Borgå jaktvårdsförening Bild: Yle/Outi Pukkila björn i borgå,björn i näse,borgå jaktvårdsförening,viking tallberg

Barn togs in

Daghem och skolor i området höll barn inomhus efter att personalen fick höra om att en björn rör sig i trakten.

Haikobrinkens daghem och Gammelbacka skola tog in alla barn klockan 13 och diskuterade om situationen med barnen.

Vid ridstallet i Uddas fortsatte ridlektionerna trots varningen om att en björn rör sig i området. Ridstallets ägare stod sextontiden vid vägen och visste inte riktigt vad hon skulle göra.

Hon sade att hästarna känner vittring av björnen. Ägaren var oroad för att hästarna skulle bli oroliga under lektionerna utomhus. Det här kunde i värsta fall leda till en olycka av något slag under ridlektionerna.

Först i Hammars

Polisen har varit på plats i Hammars- och Uddastrakten under onsdagen för att lokalisera den unga björnen.

Den observerades på Kaunissaarivägen i Hammars tidigare på dagen och då rörde den sig i riktning mot sportplanen.

Björnen observerades här på Kaunissaarivägen tidigare på dagen. Kaunissaarivägen i Borgå Bild: Yle/Hanna Othman hammars,hammars i borgå,kaunissaarivägen,kaunissaarivägen i borgå

Människor ombeds undvika att röra sig ute och meddela nödcentralen om de ser björnen.

Polisen är på plats med flera patruller och spårhundar.

En ny typ av helautomatiserat växthus byggs i Lappträsk. Teknologin har utvecklats av det japanska bolaget Fujitsu, och Robbes lilla trädgård är med som samarbetspartner. Det skriver tidningen Maaseudun Tulevaisuus.

Teknologijätten Fujitsu grundar ett nytt bolag i Finland. Tanken är att försöka sig på helautomatiserad växthusodling i våningar.

Som samarbetspartner fungerar Robbes lilla trädgård från Lappträsk.

Arkivbild av ägaren till Robbes lilla trädgård, Robert Jordas. Robert Jordas. Bild: Yle/Hanna Othman robbes lilla trädgård,robert jordas

Fujitsu lockades till Finland tack vare det stabila priset på grönsaker och tack vare att energipriset är lägre än i Japan.

Enligt tidningen Maaseudun Tulevaisuus är investeringen värd 2 miljoner euro.

Växterna växer i fyra olika våningar. Golvytan i växthuset ligger på 150 kvadratmeter, medan odlingsytan är 500 kvadratmeter.

Försöksväxthuset byggs som bäst. Tanken är att bygga en större enhet nästa år.

Chefen för enheten Invest in Finland vid expertnätverket Finpro, Antti Aumo, säger till tidningen att något liknande inte har gjorts förut. Enligt honom kan försöket förändra jordbruket på ett märkbart sätt i framtiden.

En delegation från Borgås vänort Lund i Sverige är på besök på onsdagen och torsdagen. På programmet står bland annat möten och guidade rundturer.

På onsdagen träffar Lunddelegationen representanter för Borgås bildningssektor för att diskutera PISA-resultaten och skillnaderna mellan Finland och Sverige.

Senare på eftermiddagen blir det en guidad rundvandring i Gamla stan.

På torsdagen fortsätter programmet. Då ska representanter för Borgå och Lund diskutera stadsplanering.

Besöket avrundas med en busstur genom olika stadsdelar i Borgå, till exempel Skaftkärr och centrum.

Lovisa vattens reningsverk i Liljendal skadades illa i en eldsvåda på tisdagen. Från middagstid på onsdagen var reningsverket ändå i gång som vanligt.

Chefen för vattentjänster, Markku Paakkarinen, säger att Lovisa vatten ännu inte har hunnit inventera skadorna efter tisdagens brand i vattenreningsverket i Liljendal.

För tillfället försöker affärsverket få kontakt med försäkringsbolaget för att den vägen få mer uppgifter om kostnaderna.

– Någon slags egen fingertoppskänsla har vi nog. Det rör sig om skador för tiotusentals euro, men exakt hur många är fortfarande öppet, säger Paakkarinen.

Han konstaterar att stora delar av reningsverket måste rivas innan man kan börja bygga nytt.

Konstruktionerna har brunnit ganska illa och stora delar av byggnaden har blötts ner.

Bild från branden. Brand vid reningsverket i Liljendal Bild: Tuomo Örling/Lovisa vatten brand vid reningsverket i liljendal,brand- och räddningsarbete,brandkårer,Reningsverk,reningsverket i liljendal

Lyckligtvis klarade sig processmaskinerna relativt oskadda i branden.

– Apparaturen är ändå det viktigaste för oss. Den klarade sig till och med så bra att reningsverket är i gång från ungefär klockan 11 på förmiddagen.

Tillfälligt kördes avloppsvattnet till Lovisa, men nu renas det alltså i Liljendal igen. Nästa steg är att få en överblick av de faktiska skadorna.

– Vi ska ha en genomgång och göra en plan för hur renoveringen ska gå till. Det positiva är att byggnaden är försäkrad, säger Markku Paakkarinen.

Bilister som kör längs riksväg 6 i Lovisa och Lappträsk får ha tålamod och bereda sig på långa köer i sommar. Asfalteringsarbeten på sträckan Forsby-Pockar fortsätter till den 10. juli.

Speciellt i samband med midsommartrafiken kan bilisterna bereda sig på långa köer på riksväg 6. Det kan löna sig att överväga alternativa rutter till sommarstugan.

Det finns extra pengar för asfalteringsarbeten i Nyland i år asfalts fordon Bild: Yle/Robin Halttunen asfalt,asfaltering,lovisa,maskin,motorväg

Förutom 33 miljoner euro för grundunderhåll, finns anslag för vägobjekt som har fått vänta länge på reparation. Sammanlagt finns 40 miljoner euro reserverat i år.

Den som rör sig i Mäntsälä, Sibbo och Borgå natten till torsdag kan stöta på en extra bred specialtransport.

En stockstuga som är 9,2 meter bred och 5,1 meter hög transporteras från Nilsiä till Borgå.

Resan är närmare 600 kilometer lång och tar tre dagar. Natten till torsdag körs stugan den sista etappen till Kullo i Borgå.

Rutten är Gamla Lahtisvägen (väg 140), Oljevägen (väg 148) och Nya Borgåvägen (väg 170).

Den ungbjörn som på onsdag rörde sig i förorterna sydväst om Borgå centrum väckte blandade känslor bland invånarna. En del gav sig ut för att få en glimt av nallen medan andra blev rädda och stannade inomhus.

Johanna Artell tycker att det är obehagligt att björnen rörde sig precis utanför hennes arbetsplats i Kokon. Kokon är ett friluftsområde med bland annat skog, vandringsleder och siminrättning.

- Det var ett par som hade sett björnen i skogen bakom Aurorahallen. De kom in till oss här i Kokonhallen och berättade om det. Det var så vi fick reda på det, säger Artell.

Björnen rörde sig kring Kokonhallen och ridstallet i Uddas. Kokonhallen. Bild: YLE / Hanna Othman borgå,idrottshall,kokon,kokon hallen,kokon sportcentrum,kokonhallen

Någon av de andra anställda ringde då polisen, och efter det körde en polisbil med jämna mellanrum förbi hallarna på Ishockeyvägen.

Dagisbarnen stannade inomhus

- Det är skrämmande att den rört sig så nära. Här finns barn i daghemmet intill, man vet ju inte vad björnar är kapabla till, säger Artell.

Daghemmet Hyppis har ändå bestämt sig för att leka ute den här eftermiddagen, fast det bara är på gräsmattan intill Kokonhallen. I Hammars bestämde sig en del skolor och daghem för att hålla barnen inne då de hörde att en björn rörde sig i trakten.

Runt Kokon siminrättning är det fullt av folk den här varma onsdagen. En kvinna säger att hon sett polisbilarna åka förbi många gånger.

Många av de som badade i Kokon siminrättning på onsdagen visste inte att björnen rörde sig i närheten. Pepot sandgrop i Borgå. Bild: Yle/Jonas Blomqvist badinrättning,badstrand,kokon,kokon badinrättning,kokon siminrättning,pepot,pepot badinrättning,pepot sandgrop,pepot siminrättning,sandgrop,sandgropen i pepot,siminrättning,simstrand

- Jag är inte rädd för björnar. Oftast springer de iväg om de möter en människa. Men jag är förvånad över att den rör sig här, jag har aldrig tidigare hört att det finns björnar i Borgå.

Björnen väckte nyfikenhet

Nyheten om björnen som rörde sig på området mellan Hammars och Uddas spreds långsamt och ännu några timmar efter polisens meddelande på onsdag eftermiddag gick många invånare i de berörda förorterna lugnt omkring med barnvagnar och hundar i koppel.

Hammars idrottsplan hade kanske besök av björnen. Idrottsplanen i Hammars, Borgå. Bild: Yle / Hanna Othman hammars,hammars i borgå,hammars idrottsplan,idrottsplanen i hammars,idrottsplaner

Enligt polisen rörde sig björnen vid 12-tiden mot idrottsplanen i Hammars. Tre Hammarspojkar hade hoppat på sina cyklar och tagit sig dit för att få en glimt av björnen, men vid ettiden är det tomt vid idrottsplanen.

De cyklar vidare in på en skogsstig.

Björnen sågs på Kaunissaarivägen i Hammars, nära Borgå å. Kaunissaarivägen i Hammars, Borgå. Bild: Yle / Hanna Othman borgå,egnahemshus,förorter,gator,Hammars,kaunissaarivägen,kaunissaarivägen i borgå

På Hammars Seo har ordet spridit sig om björnen. Tom Guldbrand har läste om citybjörnen på internet och blev inte förvånad över att den lufsar omkring i Borgå.

- De rör på sig de där ungbjörnarna, de söker nya områden. Inte är det något ovanligt med det.

Hammars Seo. hamnen i hammars Bild: YLE/Stefan Härus borgå,cafe måsen,hammars,hammars seo,hamnen i hammars,östnyland

Han menar också att nyheterna om björnar haglat så tätt att det inte känns som en nyhet längre. Guldbrand förstår ändå att en del blir rädda av nyheter om björnar i städer.

- De är imponerande djur, det är inte roligt att ha en sådan nära in på livet.

Björnen rörde sig i Gammelbackaskogen mellan Hammars och Uddas. En äng och skog i Hammars. Bild: Yle / Hanna Othman borgå,Hammars,skogar,ängar,ängsstigen,ängsstigen i borgå

Johanna Artell vid Kokonhallen erkänner att hon känner sig lite rädd.

- Jag skulle nog svimma om jag mötte björnen öga mot öga. Jag ska promenera hem senare idag, det känns otryggt.

Stadskulturprojektet i Borgå #urbcult invigdes på onsdagskvällen i strålande solsken.

På området mellan Alexandersgatans bro och Wilenius båtvarv kan man bada bastu, odla, träffas, leka, måla eller äta picknick.

Borgå blåsorkesterna underhöll vid västra åstranden Sommaren kom till Borgå med stadskulturprojektet #URBCULT Bild: Yle/Sune Bergström #urbcult,#urbcult-scenen,borgå,borgå blåsorkester

En nyhet för i sommar är att en bastu är öppen för allmänheten vardagar kl. 13-15. Från och med 6 juni kan man också hyra bastun för eget bruk.

Om stadsstyrelsen i Raseborg får som den vill så dras avdelningsvården för barn med psykisk sjukdom in. Beslutet skulle betyda att det inte finns någon svensk avdelningsvård inom barnpsykiatrin i hela södra Finland.

Överläkaren i barnpsykiatri Lotta Lassenius-Panula är upprörd över Raseborgs stads vilja att stänga den psykiatriska avdelningen för barn som finns i Ekenäs.

Hon beskriver den barnpsykiatriska enheten i Ekenäs som en viktig pusselbit inom Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och inom hela södra Finland.

Enheten är en av två i hela landet där barn kan få avdelningsvård på svenska. Den andra enheten ligger i Vasa.

Vart sjunde barn är svenskspråkigt

I dag finns det en veckoavdelning med fyra platser på Ekåsens område. Där kan barn bo från söndag kväll till fredag eftermiddag. Avdelningen har i stort sett haft full beläggning.

Beslutsfattarna bör veta att om Raseborg vill skippa avdelningsvården helt och hållet så finns det inte avdelningsvård på svenska i södra Finland.

Svenska barn kommer också från Sjundeå. Ibland har det också kommit svenska barn från andra ställen i landet, såsom Lovisa och Åland.

- År 2013 – 2015 var cirka 15 procent av barnen som fick avdelningsvård svenskspråkiga, säger barnpsykiater Lotta Lassenius-Panula.

Raseborg: Avdelningen är onödig

Vid årsskiftet förändras avdelningen så att barn bara kan vistas där på dagtid. Det här sparar pengar eftersom personalen inte behöver vara på plats dygnet runt.

Lassenius-Panula tror dagavdelningen kommer att fungera bra för barn i Raseborg, Hangö och Ingå. Men det är oklart hur samarbetet kommer att fungera med Lojo och andra kommuner som är längre bort från Ekenäs.

Från Raseborgs stads sida ser man att avdelningen är helt onödig. Specialsjukvården, dit barnpsykiatrin hör, är en del av det stora sparpaket som stadsfullmäktige i Raseborg ska ta ställning till på måndag (6.6).

- Beslutsfattarna bör förstå att om Raseborg skulle få som de vill och slopa dagavdelningen skulle det innebära att det i hela södra Finland inte skulle finnas någon barnpsykiatrisk avdelningsvård på svenska, säger Lassenius-Panula.

En stor del av psykiatrin i Västnyland finns i den gamla sjukvårdsskolan på Raseborgsvägen. Avdelningen för barn finns dock på Ekåsens område. En skylt där det står information om psykiatriska polikliniken i Västra Nyland. Bild: Yle/Malin Valtonen Ekenäs,gamla sjukvårdsskolan i ekenäs,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Psykiatrisk vård,psykiatriska polikliniken i ekenäs,raseborgs sjukhus

- Annars går man emot arbetsgruppen där det finns barnpsykiatrisk kompetens som jag tänker att bäst kan bedöma det här.

Omöjligt att ordna svensk service i Helsingfors

Psykiater Lassenius-Panula har jobbat 15 år inom psykiatrin i huvudstadsregionen. Hon säger att frågan om hur man ska ordna barnpsykiatri på svenska har varit på tapeten ofta under årens lopp. Frågan har ändå aldrig fått ett lösning.

- Man har inte lyckats ordna vård på svenska i huvudstadsregionen för man har inte lyckats rekrytera svenskspråkig personal.

Om alla där pratar finska och man själv är helt svenskspråkig, då talar man inte längre om vård.

Hon tycker det är viktigt att se situationen ur ett barns synvinkel. Om barnet mår så dåligt att det behöver avdelningsvård innebär det först en separation från familjen och sedan en totalt främmande miljö.

- Om alla där pratar finska och man själv är helt svenskspråkig, då talar man inte längre om vård.

Lotta Lassenius-Panula tycker det är viktigt att komma ihåg att Raseborgs stad inte betalar för andra kommuners barn som får psykiatrisk vård i Ekenäs utan det gör kommunerna själva.

Raseborg betalar inte för barn från andra kommuner

Faktum är att Raseborgs stad har risig ekonomi och vill spara pengar. Lassenius-Panula tror att barnpsykiatriska enheten skulle kunna spara pengar om samarbetet med primärhälsovården utvecklades.

- Samarbetet är bra redan nu men det finns strukturella orsaker till varför det inte fungerar alla gånger. Det är viktigt att se över dem så att man inte gör dubbelt arbete.

Hon påpekar också att det inom barnpsykiatri är viktigt att barn får hjälp i ett tidigt skede. Ju tidigare barnet får hjälp desto mindre är risken att det kostar samhället i fortsättningen.

- Unga vuxna som blir sjukpensionerade kostar samhället mycket pengar. Kortsynta lösningar är illa.

Raseborg har inte makten att bestämma

Lassenius-Panula poängterar att det inte är staden Raseborg som har makten att bestämma om barnpsykiatrins öde. Det är styrelsen för HNS som fattar det slutgiltiga beslutet.

Lotta Lassenius-Panula hoppas att HNS styrelse vågar se att det behövs ett helhetstänkande inom sjukvårdsdistriktet.

- Det behövs finnas avdelningsvård någonstas och det måste också finnas på svenska.

Öppenvård är bra - men funkar inte alltid

Trenden i Finland är att man inom vården går mera mot öppenvård. Lassenius-Panula tycker att utvecklingen är bra och att man också jobbar så. Hon förklarar att man vid barnpsykiatriska enheten i Ekenäs alltid försöker med andra åtgärder än avdelningsvård.

- Men det finns situationer då det inte finns andra bra lösningar eller där man kanske drar ut på problemen genom att försöka upprätthålla en någorlunda hållbar situation.

Lassenius-Panula tycker idealet vore att stärka den barnpsykiatriska enheten i Ekenäs i stället för att skära ner på verksamheten.

- Man kunde utveckla vården så att det blir ett center för barnpsykiatri för svenska som kunde erbjudas kommuner i Östnyland och Åboland när den egna vården inte räcker till.

Nödcentralen har inte enligt polisen fått in nya meddelanden om björniakttagelser under morgonen. Björnen som har rört sig i Borgå sågs senast lite före klockan tre på natten i skogen bakom Vårberga.

På onsdag kväll sågs björnen röra sig i Näse, senare under natten spanade polisen efter den i Kokon och Uddas.

Björnen har troligen lämnat bebodda områden. Strax före klockan tre på natten sågs björnen lunka in i skogen bakom Vårberga.

Ännu vid midnatt fanns björnen på västra sidan om ån, i trakterna kring Näse och Uddas, men efter att polisen skjutit ett varningsskott flydde björnen simmande över ån. Där kom den i land och gick via Vårberga in i skogen.

Efter det har polisen inte lyckats hålla jämna steg med björnen, och den förmodas ha gett sig av från trakten.

Polisen uppmanar fortfarande till försiktighet i området. Om någon ser björnen så ska man inte närma sig den, utan kontakta nödcentralen.

Polisen spärrade av vägar

Polisen meddelade strax efter klockan 22 på onsdag kväll att björnen hade setts i Näse, strax utanför centrum.

Under natten spärrades Kokonvägen och Uddasvägen av för att hålla nyfikna borta medan spaningarna efter björnen pågick.

På onsdagen rörde sig björnen mellan Uddas och Hammars i Borgå.

Det är inte bara det stundande sommarlovet som sprider glädje bland elever och lärare i Sävträsk skola. Beslutet, att den efterlängtade slöjdsalen ska byggas under sommaren, värmer också.

Eleverna i Sävträsk skola i Liljendal har en mångsidig skolgård till sitt förfogande. Klätterställningar, basketplan, spännande buskage och en fin stor fotbollsplan med naturgräs. Mitt på dagen är det många lekar på gång.

- Det här är en riktigt bra skola, alla lärarna är kiva och eleverna är snälla, intygar skolkompisarna Linnea Andersson, Thomas Ehnlund och Rasmus Kankkonen samstämmigt.

Thomas Ehnlund, Linnea Andersson och Rasmus Kankkonen. elever Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk

- Här finns mycket att göra, det är trivsamt.

Linnea brukar tillsammans med sin bästis tillverka sushi av löv inne bland buskarna.

Efter en skolutfärd och skolavslutningen börjar sen det efterlängtade sommarlovet. För Sävträsk skola betyder lovet att den efterlängtade slöjdsalen äntligen byggs. Något som föreståndaren Anna-Maria Sjögård länge har väntat på.

- Hittills har vi fått gå över vägen till Liljendalgården för våra slöjdtimmar. Med en egen ny slöjdsal blir skolvardagen tryggare och mer mångsidig, säger Sjögård.

skolgård Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk,sävträsk skola

- Vi saknar en tydlig huvudingång till skolbyggnaden och så kunde våra toaletter införlivas med huset. Nu måste man gå ut för ett besök där.

Efter sommarlovet väntar en splitterny slöjdsal för de omkring 60 eleverna i årskurserna 1 – 6. Men först ska det hållas ledigt.

- Blir nog en hel del fotboll här på planen intill, säger Linnea Andersson.

- Simma, vara med vänner och resa hör till mina sommarplaner, berättare Thomas Ehnlund.

- Jag ska fira min födelsedag och resa, säger Rasmus Kankkonen.

Skolbyggnad i Liljendal Bild: Yle/Mikael Kokkola sävträsk skola

Kommunstyrelsen i Mörskom vill syna planerna på ett nytt social- och hälsovårdsområde i Päijänne-Tavastland. Samtidigt hålls dörren öppen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

På måndagens möte tog kommunstyrelsen i Mörskom ställning till hur kommunens social- och hälsovård ska skötas.

Uppgiften sköts idag huvudsakligen av samkommunen för social- och hälsovård i Päijänne-Tavastland. Undantaget är primärvården som affärsverket Aava har hand om.

Nu diskuteras det om att skapa en ny samkommun som sköter alla uppgifter. Avsikten är att man ska få en mer effektiv vård.

Men det är inte självklart att Mörskom vill vara med.

- Vi är en tvåspråkig kommun. Vi har varit nöjda med samarbetet med Päijänne-Tavastland, men jag har svårt att tro att området plötsligt skulle bli tvåspråkigt, säger kommunstyrelsens ordförande Elmeri Nieminen (C) om möjligheterna att få tillgång till svenskspråkig service.

Nieminen är osäker på om den planerade samkommunen kan uppfylla det här kravet.

Kan HNS vara ett alternativ?

I nuläget har kommunstyrelsen valt att kommunen ska vara med när utredningar kring den nya samkommunen görs. Fullmäktige kommer ännu att diskutera ärendet.

Om det visar sig att servicen inte passar ihop med Mörskoms önskemål, så blickar kommunen åt andra hållet.

- Vi måste se hur det går med social- och hälsovårdsreformen, men som jag ser det kan Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt vara ett alternativ.

Hur planerna och följderna påverkar Mörskomborna är ännu mycket oklart.

Något måste hända

Trots att planerna på en ny samkommun för vården i Päijänne-Tavastland redan har diskuterats en lång tid, så är det ingalunda klart att de förverkligas.

- Planerna har fallit redan en gång, så det är allt annat än säkert att det blir av, funderar Nieminen.

Det som Nieminen ändå anser är helt klart är att något måste hända.

- Hälsovården är uppbyggd med baktanken att vi ska ha tillväxt, men det har inte lyckats ännu. Om vi inte har tillväxt, så anser jag att hälsovården skrotas förr eller senare i vilket fall som helst.

11 av 38 skolor i Borgå ska bort. Det är första utkastet till åtgärder från den arbetsgrupp som ser över skolnätet i staden.

Arbetsgruppen har presenterat sina planer för allmänheten, och några nya skolstängningar föreslås.

Sannäs skola har inte figurerat i några tidigare diskussioner, men eftersom lokalerna är i behov av renovering föreslås skolan läggas ner. Eleverna flyttas då till Kvarnbackens skola eller Vårberga skola.

En annan lösning kan vara att bygga ett nytt bildningscenter som kan ta emot elever både från Sannäs och från Ilolan koulu.

Diskussionerna kring Tolkis skola har däremot redan en tid gått heta. Det finns ett beslut på att det ska byggas en ny skolbyggnad i Tolkis, men enligt det senaste förslaget ska des svenskspråkiga Tolkiseleverna i stället inhysas i den planerade Västra enhetsskolan.

Då kan den svenska skolan i Tolkis läggas ner, medan den finska skolan i stället får flytta in i nybygget.

Även finska skolor föreslås läggas ner. Enligt planerna kan det finnas skäl att lägga ner Epoon koulu, Ilolan koulu, Peipon koulu och Tuorilan koulu.

Tolkis och Sannäs kräver ännu utredningar och diskussioner

Rikard Lindström, utbildningsdirektör för de svenska skolorna i Borgå, vill understryka att förslagen är ämnade att fungera som diskussionsöppnare.

- Vi har jobbat på det här i en arbetsgrupp och vi vill att allmänheten vet vad som planeras. Nu får berörda delta i diskussionen så att politikerna har all tänkbar information i höst när besluten ska fattas.

För de svenskspråkiga skolornas del finns det sedan tidigare beslut om att skolorna i Gammelbacka, Näse, Saxby och Kråkö stängs. Även Strömborgska skolan ska läggas ner. Eleverna fördelas huvudsakligen mellan Västra enhetsskolan, Kvarnbackens skola och Vårberga skola.

Sannäs skola har kommit med som ny i nedläggningsplanerna.

- Vi tror att vi kan få in eleverna från Sannäs skola i andra svenska skolor utan att bygga till, men det behöver undersökas mera, säger Lindström.

Tanken är att när Västra enhetsskolan är byggd och en del av Kvarnbackens elever flyttas över till den, så finns det utrymme för nästan alla Sannäselever i Kvarnbackens skola i stället.

Tolkis skola å sin sida börjar bli en knepig nöt att knäcka, eftersom besluten som ska fattas kring skolan inte kommer upp i logisk ordningsföljd.

- Det är beklagligt att det är så här. I juni ska vi fatta beslut om skolbyggnaden, och först i höst kommer det ett beslut om det ska finnas en svensk skola i området, säger Lindström.

Tomt öster om centrum

När man tittar på kartan ser det ut som om östra sidan om Borgå centrum helt och hållet töms på skolor.

- Om man ser på befolkningsstrukturen så är det naturligt att det inte finns så många skolor ute på den glest befolkade landsbygden på östra sidan. Läget är lite annorlunda på västra sidan, eftersom skollokalerna där är i så bra skick, säger den finska utbildningsdirektören Jari Kettunen.

En detalj som också ligger i vågskålen är att staden planerar tomter på västra sidan som centrum, så staden förväntas växa åt det hållet.

Den enda planen för en skola på östra sidan om centrum är det eventuella bildningscentret för Sannäs skola och Ilolan koulu, men enligt de tankar som arbetsgruppen presenterade är bildningscentret ett andrahandsförslag.

Nu förväntas diskussionerna kring skolnätet komma igång på allvar, både bland politiker och invånare.

- Det är klart att en del av diskussionen kommer att handla om en oro för framtiden, men jag hoppas att den här diskussionen så långt som möjligt ska handla om barnens bästa, säger Lindström.

På onsdagskvällen lite före klockan elva gick Borgåbjörnen förbi Kathrina Helanders bil i Näse. Hon hann fånga den med kameran.

- Jag har alltid drömt om att få en björn på bild, säger hon.

Kathrina Helander hade precis parkerat på parkeringsplatsen ovanför hälsostationen i Näse. Med sig i bilen hade hon sina hundar, tre stycken. De började plötsligt skälla på ett konstigt sätt.

- Så har jag aldrig hört dem förr, de lät väldigt upphetsade, säger Helander.

Björnen passerade bilen på cirka 10 meters avstånd. Den gick lugnt förbi.

- Jag vevade ner vindrutan och hade till all lycka kameran liggande på frambänken, men med fel inställningar. Det blev några snabba bilder.

Björnen besöker borgå Bild: Kathrina Helander‎ björn i borgå,björnar,borgåbjörnen

- Björnen var lugn och ökade lite på takten då jag öppnade fönstret. Man såg genast att det var fråga om en ung björn.

Att systemkameran fanns med har sin förklaring.

- Jag älskar att fotografera ute i naturen. Kameran är alltid med då jag vandrar i skogen med mina hundar.

Det enda Kathrina Helander hann tänka var – Wow!

- Ute i skogen har jag ibland funderat på att jag gärna skulle vilja se en björn.

Nästa säsong kommer Peik Salminen att fungera som spelande tränare i Lovisa Tor i innebandyns division 1. I augusti kommer klubben att presentera truppen för nästa säsong.

Peik Salminen har tidigare varit lagkapten för Lovisa Tor men nästa säsong får han en ny roll. Han blir spelande tränare.

– Rollen känns inspirerande, det är roligt att göra det här tillsammans med hela Lovisa, säger Salminen på klubbens webbplats.

Salminen hoppas nu att hela Lovisa ska ställa upp och stöda laget i division 1 nästa säsong.

– Var och en behövs för att vi ska kunna njuta av toppinnebandy även i framtiden, säger han.

I augusti kommer Lovisa Tor att presentera de spelare som kommer att spela för klubben nästa säsong.

Idrotten har funnits med i Sebastian Häggbloms liv sedan barnsben.

- Min pappa (Stig Häggblom) jobbade som sportjournalist och han släpade med sina bägge pojkar på alla idrottsevenemang när vi var små grabbar.

Sebastian är född i Helsingfors av Kotkaföräldrar. Förutom i Helsingfors, har han bott på Solvalla idrottsinstitut i Esbo, sen jobbade han i Sverige några år, tillbaka till Helsingfors, sedan Borgå och nu bor familjen i en gammal träskola i Pernå.

Aldrig lärare

I tonåren varvade Sebastian på sommaren friidrott med segling. Som vuxen fick han sitt levebröd från idrotten och som lärare.

- Jag lovade mig själv en gång när jag studerade idrott att lärare i skolan är det sista jag kommer att bli men där bedrog jag mig nog, det var det jag sist och slutligen blev.

Sebastian Häggblom utbildade idrottsinstruktör vid Solvalla. Sen blev det sex år av landslagstränarjobb i Sverige.

Efter det blev det grundskolor och gymnasier i Helsingfors och Sibbo innan Sebastian fick tjänsten som rektor i Borgå folkhögskola. Nu hägrar pensionsdagarna efter arbetet vid Kungsvägens skola i Sibbo.

Sång betyder mycket

Musik och sång betyder mycket för Sebastian Häggblom. Han är medlem i Visans Vänner i Östnyland och arrangerar Höstvisan på Lill-Pellinge. Runebergskören Borgå Sångarbröder har också en stark sångare i Sebastian.

Sebastian Häggblom var 1989 en av dem som grundade gubbgymnastikgruppen Väckarklockan. Gruppen samlas tidigt varje tisdag morgon, motionerar till levande pianoackompanjemang och äter därefter frukost tillsammans.

Som pensionär hoppas Sebastian Häggblom på mera tid för resor, bland annat till Japan, där han vistades som sextonåring en längre tid.

Sjukhusnämnden i Borgå beslutar på torsdagskvällen om huruvida man ska ansöka om ett nytt undantagslov för bb eller inte. Demonstranter samlades utanför sjukhuset för en sista kamp.

Det är åska i luften strax innan klockan 17 på torsdagseftermiddagen.

Sjukhusnämnden ska precis mötas för att diskutera huruvida man ska ansöka om ett nytt undantagslov för Borgå bb eller inte.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt fattar det slutliga beslutet om att skicka in en ansökan till social- och hälsovårdsministeriet, men utan ett beslut från nämnden är Borgå bb:s saga så gott som all.

På gräsmattan utanför sjukhuset samlas en hop tysta demonstranter i ett sista försök att få sjukhusnämnden att ansöka om tilläggstid för bb.

En av dem är Per-Ole Rif från Borgå som håller i ett plakat med texten ”Om män skulle föda skulle ingen våga stänga ett bb”.

Gisela Rif, Inger Rif, Matias Rintala och Per-Ole Rif demonstrerar för bb. Familjen Rif demonsterar för Borgå bb Bild: Yle/Fredrika Sundén bevara borgå bb,borgå bb,familjen rif

Han tycker att det skulle vara fel att inte ansöka om ett nytt undantagslov.

Han tycker att man aldrig ska ge upp utan att försöka, speciellt inte då det gäller ett så fint sjukhus som det i Borgå.

– Jag har haft 11 barnbarn här och två egna barn. Det har varit nära och jag som är farfar och morfar till så många har tyckt att det har varit roligt att komma och fota dem och se dem allihop.

Barnmorskeförbundets ordförande Millariikka Rytkönen var på plats. Millariikka Rytkönen Bild: Yle/Fredrika Sundén bevara borgå bb,borgå bb,millariikka rytkönen

Demonstration för Borgå bb Bild: Yle/Fredrika Sundén bb demonstration,bevara borgå bb,borgå bb,demonstration för borgå bb

Enligt Per-Ole Rif får man köra ihjäl sig om man ska till någon av förlossningsavdelningarna i huvudstadsregionen i stället. Han är oroad för trafiken.

– Nej, Borgå bb ska bestå.

Han påpekar att sex medlemmar i nämnden är för att ansöka om undantagslov, sex mot att ansöka om undantagslov.

Dessutom har en medlem inte bestämt sig på förhand.

– Den måste ju förstå att vi behöver det här sjukhuset, Borgå, Lovisa, alla behöver det, säger Per-Ole Rif.

Demonstration för Borgå bb Bild: Yle/Fredrika Sundén bevara borgå bb,borgå bb

Demonstration för Borgå bb Bild: Yle/Fredrika Sundén bevara borgå bb,borgå bb

Datanomstuderande Jonatan Wackström vid Prakticum i Borgå fick ett stipendium av Wessö FBK. Stipendiet var ett tack för att han har utvecklat en persontavla för FBK att använda vid alarmuppdrag.

Jonatan Wackström är sjutton år gammal och första årets studerande vid Yrkesinstitutet Prakticum i Borgå.

Med handledning av sin lärare Mika Nenonen har han precis använt ungefär 50 timmar på att programmera en persontavla åt Wessö FBK. Den version som FBK nu ska börja använda är den tolfte.

Persontavlan finns på en webbplats som de frivilliga brandmännen kan använda i samband med sina alarmuppdrag.

Så här ser persontavlan ut. Wessö FBK:s persontavla Bild: Yle/Fredrika Sundén persontavla

Där meddelar brandmännen om de har möjlighet att rycka ut och hur länge det tar för dem att komma till stationen. Det går också att meddela om någondera av Wessö FBK:s två bilar redan har rullat i väg.

– Det finns äldre persontavlor som fungerar med hjälp av sms och lampor, men de är ganska dyra. Vi började fundera på om det finns en smidigare lösning än att betala 1 500 till 2 000 euro, säger kårchef Patrick Nyholm.

Wessö FBK kontaktade sedan yrkesinstitutet Prakticum i Borgå och föreslog samarbete. Till sist var det Jonatan Wackström som fick uppdraget.

– Det har varit helt intressant att jobba med projektet, och bra med tanke på utbildningen, säger Jonatan.

Har Jonatan tänkt ansöka om patent för sin persontavla?

– Nä, det finns väl liknande annars också, så det är nog inte så innovativt, säger han.

Vem är på väg och när?

Kårchef Patrick Nyholm berättar att de flesta frivilliga brandkårer får kämpa med frågor som ”har vi folk” och ”hur snabbt kan vi rycka ut”.

Framför allt hjälper den nya persontavlan Wessö FBK att veta vem som är på väg på olika utryckningar.

– Vi är ju ändå alla frivilligt med och vi har jobb och annat som hindrar oss att komma med.

De frivilliga brandmännen har dessutom olika utbildningar.

– Ska vi då vänta på någon speciell person, som till exempel en yträddare eller en rökdykare, så syns det på persontavlan om de är på väg.

Tas i användning i juni

Wessö FBK har ännu inte tagit persontavlan i bruk, men tanken är att börja använda den på riktigt under sommarens lopp. Nyholm tror att också andra frivilliga brandkårer kommer att vilja använda Jonatans persontavla.

Finns det någon reservplan om det råkar sig så att FBK:arna av någon orsak inte har nätkontakt?

– Det är ju ganska sällan som man inte har nätkontakt, säger Jonatan Wackström. Men om man inte kommer åt persontavlan kan man skicka gamla hederliga textmeddelanden.

Ansvariga datanomläraren Mika Nenonen, Jonatan Wackström och kårchef Patrick Nyholm vid Wessö FBK. Mika Neonen, Jonatan Wackström och Patrick Nyholm Bild: Yle/Fredrika Sundén jonatan wackström,mika nenonen,patrick nyholm

Kårchef Patrick Nyholm besökte Prakticum på torsdagen för att få bekanta sig med persontavlan. Samtidigt passade han på att tacka Jonatan och hans lärare Mika Nenonen.

Jonatan fick ett stipendium av Wessö FBK. Enligt Nyholm är tanken med det att sporra Jonatan till att hjälpa till med uppdateringar, om FBK märker att sådana behövs.

Dessutom ville FBK belöna en innovativ ungdom.

– Många gånger talar man i moll om ungdomar, men här märker man att vi har mycket att lära av dem. En brandstation kan vi 50-åringar bygga på talko, men inte ett datorprogram, säger Nyholm.