Det har kommit ytterligare ett förslag på hur den nya skolan i Tolkis i Borgå kunde se ut. Stadsdirektörens förslag visar på fullständig arrogans mot bildningssidans vilja, anser Catharina von Schoultz (SFP) från bildningsnämnden.

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula föreslår för stadsstyrelsen en skola för 240 elever och drygt 40 förskolebarn.

Den skulle ha drygt 2900 bruttokvadratmeter utrymme, alltså 700 bruttokvadratmeter mindre än den ursprungliga planen på ett svenskt bildningscentrum med skola och dagis. Skolan skulle också vara mindre än det tvåspråkiga alternativet för sammanlagt 360 finsk- och svenskspråkiga elever.

Skolan skulle inte ha egen gymnastiksal utan använda allaktivitetshallen i Tolkis.

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula. Jukka-Pekka Ujula. Bild: Yle/Jonas Blomqvist borgå,jukka-pekka ujula

”Visar på fullständig arrogans”

Enligt stadsdirektören borde man vänta till hösten med beslutet om vem som ska gå i skolan, de finska eller de svenska eleverna. När den pågående skolnätsutredningen blir klar kan man också bedöma om det behövs daghem i Tolkis och vad man ska göra med den nuvarande finska skolbyggnaden.

Jukka-Pekka Ujulas förslag får skarp kritik av bildningsnämndemedlem Catharina von Schoultz, SFP.

- Varje nytt förslag väcker nya frågor, det finns inte tid. Det finns ingen projektplan, inget riktigt kostnadsförslag av byggbolaget…

Enligt Catharina von Schoultz går förslaget mot kungstanken i hela processen: att utgå från behov och innehåll.

- Det nya förslaget att vi bara skulle bygga en skola utan att veta vem som ska gå där betyder att hela tanken är borta. Det värsta med förslaget är att det visar på en fullständig arrogans mot hela tänkesättet som har funnits på bildningssidan ända från början.

Eleverna i Tolkis skola har gått i skola i baracker sedan hösten 2013. Barackerna har flyttat på sig. Bild: Yle/Benjamin Helling tolkis skola

Spelas de svenska eleverna ut?

Byggnadens storlek ger enligt Catharina von Schoultz indikationer på vem som kommer att gå i skolan i framtiden.

- Det står ju inte något om språket, men om man talar om 240 elever ser det ut som om det inte kan vara en svensk skola.

von Schoultz är besviken över att bildningsnämndens åsikt igen väger lätt.

Nämnden har inte bara poängterat behovet av att slå fast hur de olika språkgrupperna ska placeras utan även behovet av daghem i Tolkis. Om nuvarande finska skolan i Tolkis förblir i skolbruk ser det enligt von Schoultz dåligt ut för dagisplanerna.

Jukka-Pekka Ujula förnekar att förslaget är arrogant mot bildningsnämnden.

I de östnyländska kommunerna får aningen färre flickor i åldern 11-12 år HPV-vaccinet än i resten av Finland. Lägst är deltagandet i Lovisa.

En tredjedel av alla föräldrar i Borgå vill inte att deras 11 till 12-åriga döttrar ska vaccineras mot HPV och livsmoderhalscancer.

Det visar en rapport från Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Bland flickor födda år 2003 i Borgå har närmare 70 procent fått vaccinet.

I Askola fick 59 procent av flickorna vaccinet och i Sibbo 77 procent. I Lovisa var siffran lägst, endast 53 procent av flickorna får vaccinet.

Förebygger cancer

HPV-vaccinationstäckningen i hela landet överstiger nu för första gången 70 procent.

Vaccin mot humant papillomvirus, HPV-vaccin, förebygger framför allt livmoderhalscancer.

Vaccinet ges gratis som en del av det nationella vaccinationsprogrammet.

Borgågolfaren Oliver Lindell vann cupen Nordic League i Danmark under veckoslutet.

Under turnerningens första dag på fredagen såg Lindells utsikter mycket bra ut.

På lördagen stötte Borgågolfaren på en del motgångar och föll ner till tredje plats.

Lindelll vann 525 000 danska kronor. Oliver Lindell Bild: Antero Lindell golf,oliver lindell

Lindell lyckades spela bra i slutet och vann tävlingen och en prissumma på 525 000 danska kronor.

Nästa vecka ska Lindell delta i kvaltävlingarna till till British Open i England.

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula avvisar den skarpa kritik som riktas mot hans förslag om att bygga en 240 elever stor skola i Tolkis i Borgå innan man vet vem skolan lämpar sig bäst för.

Det är inget nytt förslag utan det är lokalitetsledningens alternativ E på en finskspråkig skola och förskola, men utan en åsikt i om vilken språkgrupp som flyttar in, förklarar han. Skolan skulle ha två klasser per årskurs och två förskolegrupper, men Ujula kan inte precisera vilket språk undervisningen skulle gå på.

Bildningsnämnden anser å sin sida att Tolkis behöver dagvård på båda språken. Nämnden poängterar behovet av att fort slå fast var språkgrupperna placeras.

- Familjer och personal har väntat alltför länge på besked, säger bildningsnämndens medlem Catharina von Schoultz (SFP).

Enligt von Schoultz visar Ujulas förslag på arrogans mot bildningssidans åsikter.

”Ingen arrogans!”

Jukka-Pekka Ujula tycker att det inte ligger något speciellt i att stadsdirektören kommer med ett förslag som han tror att är bäst för hela staden.

- Jag ser ingen arrogans i det, säger Ujula bestämt. Det är bildningsnämndens åsikt, Catharina von Schoultz åsikt, men det är min tjänsteplikt att göra mitt förslag om ärendet. Om det är fel eller politikerna tycker på ett annat sätt, det är helt okej. Processen kommer från kommunallagen, det är inget som går mot lagen eller god praxis.

Ujula får frågan om man inte ska lyssna på bildningsnämnden, som är sakkunnig i bildningsfrågor i staden?

- Man lyssnar nog, den har sin åsikt, tjänstemannaledningen har sin, styrelsen har sin. Fullmäktige fattar beslutet.

Utredningarna måste fortsätta

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula tror att stadsstyrelsen fattar ett beslut i frågan om Tolkis skola på sitt möte på måndag kväll.

Det enda som måste avgöras är lokalfrågan. Resten kan vänta tills utredningen om Borgås bildningsnät blir klar i höst.

- Jag är ute efter helhetsbilden – man måste ha en åsikt om den och inte bara titta på en liten bit som Tolkis är. Nu har vi inte helhetsbilden av bildningsväsendets situation.

Ujula säger att man fortfarande inte har utrett alla möjligheter för hur skolfrågan ska lösas i Tolkis.

Frustration

Enligt honom borde alltså Borgå stad ta beslutet att bygga en skola för 240 elever innan man vet vem den lämpar sig bäst för.

- Det är ju det vi måste utreda!, utropar han med frustration i rösten.

Stadsstyrelsen behandlar frågan om Tolkis skola på sitt möte måndagen den 20 juni.

Den upplevda tryggheten bland östnylänningarna har minskat en aning under år 2016 än två år tidigare. Det visar en enkät som invånare i Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Sibbo har svarat på.

Enkäten genomfördes senast 2014. Jämfört med tidigare har den upplevda tryggheten minskat en aning.

Av dem som svarade på enkäten år 2014 upplevde 86 % sig trygga eller ganska trygga Av dem som svarade i år kände 82 % på samma sätt. De egna möjligheterna att påverka sin vardag upplevs däremot ha blivit bättre.

Det allmänna trafikbeteendet upplevs som den största säkerhetsrisken.

Rasism oroar

Även den världspolitiska situationen och invandringen väckte tankar. I svaren uttrycktes oro gällande invandring. Enligt Östra Finlands polisinrättning har de östnyländska mottagningscentralerna inte med sin verksamhet gett anledning till oro.

- Mottagningscentralerna i Borgå och Lovisa har varit lugna ställen. De har inte sysselsatt polisen med larm eller förundersökningar. Till och med den vanliga skolan sysselsätter polisen mera, berättar kriminalkommissarie och sekreterare för Östra Nylands säkerhetsgrupp Leif Malmberg.

Också rasismen som blivit allt öppnare orsakar otrygghet. Å andra sidan strävar många efter att förbättra den upplevda tryggheten genom att själv motsätta sig rasism och hatprat.

- Rasism och hatprat förekommer i synnerhet i sociala media, och fenomenet är beklagligt. Det handlar om känslouttryck som inte lett till egentlig aktion. Myndigheterna följer upp och analyserar skriverierna i sociala media och i hela landet, berättar Malmberg.

Säkerhetsprogrammet för östra Nyland utarbetades i samarbete mellan Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå, Pukkila och Sibbo samt polisinrättningen och räddningsverket i Östra Nyland. I år svarade 935 personer på enkäten.

Planerna på en ny stormarknad vid Konstfabriken har fått föreningar, privatpersoner och företag i Borgå att invända. Borgå ruinerar sin stadsbild för att stöda Konstfabrikens ekonomi, anser före detta kommunalpolitiker Kimmo Kajaste.

Stadsplaneringen i Borgå har gått igenom och listat de 33 anmärkningar och uttalanden som har kommit in om förslaget till detaljplan för Västra åstranden.

Vanliga argument är att en stormarknad vid Konstfabriken inte passar in i miljön, att den är för stor, att den skymmer utsikten och att flytten av Citymarket till Västra åstranden ytterligare utarmar centrum.

Bland de föreningar som har lämnat in anmärkningar finns Borgå företagare och Borgå ådal samt konsernen Varuboden-Osla.

En namninsamling mot planerna fick 734 underteckningar.

Trafikstockningar och oljud

Borgå företagare anser att en stormarknad skulle orsaka trafikstockningar och buller. En stor byggnad passar inte in i det naturhistoriska området. Föreningen anser att området istället behöver ett hotell.

Föreningen Borgå ådal anser att förslaget till ny detaljplan är misslyckat. Det finns inte tillräckligt med parkeringsplatser på området och föreningen ser hellre att en stormarknad byggs vid S-Market i Näse.

Varuboden-Osla lyfter fram de effekter som en stormarknad vid Konstfabriken kunde få för företagarna i Borgå centrum som redan nu kämpar för att locka kunder till sina affärer.

Både en del privatpersoner och föreningar har föreslagit att en affär skulle kunna byggas antingen i Kungsporten eller bredvid S-market i Näse.

Ruinerad stadsbild?

Kimmo Kajaste, tidigare kommunalpolitiker i Borgå, motsätter sig planen på en stormarknad. Kajaste anser att Borgå borde tänka på helhetsplaneringen av staden.

– Vi vill ha ett mera livskraftigt Borgå med en harmonisk stadsbild. En stormarknad blir inte en trivselfaktor och tillför verkligen inte harmoni på Västra åstranden.

Det är fråga om en stor byggnad som inte passar in i miljön, säger Kajaste. Han är också trött på att Borgå ruinerar sin egen stadsbild bara för att stöda Konstfabrikens ekonomi.

– Hur ska centrum klara sig i fortsättningen? En stormarknad på Västra åstranden påverkar centrum i hög grad, säger Kajaste.

Han tycker att det är bra att människorna reagerar. Han hoppas att fullmäktige har mod att motsätta sig planerna.

Kimmo Kajaste. Arkivbild. Bild: Yle / Oscar Gustafsson borgå,kimmo kajaste,politiker

Enligt beslutet ska en svenskspråkig skolenhet bevaras i Tolkis väster om Borgå.

Stadsstyrelsen beslutade efter omröstningar föreslå för stadsfullmäktige att livscykelprojektet i Tolkis genomförs enligt stadsdirektörens ändrade beslutsförslag.

Stadsdirektören tillade följande ord till sitt beslutsförslag ”dock så att man i Tolkis bibehåller en svenskspråkig skolenhet.”

Stadsstyrelsen föreslår alltså stadsfullmäktige att det i Tolkis byggs som nybygge en tvåseriers skola och lokaler för förskoleundervisning. Lösningen utgår från 12 grupper för grundläggande utbildning och en förskola med två grupper. Antalet elever är totalt 240, medan eleverna i förskolan är 42 (48).

Ingen gymnastiksal

I motionsundervisningen använder skolan helt allaktivitetshuset i Tolkis. I stället för salen byggs lokaler för teknisk slöjd. Lokalerna för grundläggande utbildning och förskoleundervisning reduceras i relation till elevantalet.

Utgångspunkten är att skolans programyta är 1 675 m² och förskolans 284 m² samt bruttoytan totalt 2 915 m². Projektets investeringskostnader är enligt lokalitetsledningens preliminära kostnadsberäkning 8 367 000 euro. Investeringskostnaden blir tydligare efter detaljerade förhandlingar med byggföretaget.

Projektet ska bli färdigt i juni 2018.

Principerna för användning av nybygget, användning av den nuvarande skolan i Tolkis och eventuellt behov av att daghem avgörs i samband med att man behandlar och beslutar om helheten för bildningsnätet. En svenskspråkig skolenhet ska där ändå finnas, enligt beslutsförslaget.

Apornas färgranna torn och vargarnas stela klippa är på plats i Kuggom. Om en vecka intar publiken vridläktaren i Lovisa och djungelns djur kan släppas fria.

Årets pjäs på Lurens sommarteater är Rudyard Kiplings Djungelboken. Men pjäsen följer varken Kiplings eller Disneys versioner. Exempelvis är Mowgli på Lurens en flicka.

- Vi har ändrat på allt möjligt smått. Exempelvis har vi ingen apkung, tanken är att aporna inte har någon ledare. De vill göra Mowgli till kung, vilket låter lockande för en tonåring som undrar var hon hör hemma, säger regissören Oskar Silén.

Regissör Oskar Silén. Regissör Oskar Silén. Bild: Yle / Hanna Othman Lurens sommarteater,Oskar Silén

Berättelsen handlar om Mowgli som växer upp bland vargarna och har många olika djur som vänner. Historien handlar om att hon försöker hitta sig själv, sitt hem och komma underfund med vad hon ska vara. Mowgli tar intryck från alla håll.

Silén tycker att historien ligger bra i tiden, folk rör på sig mycket och funderar på var deras hem är och vilken deras identitet är.

1 700 biljetter har redan bokats för årets pjäs. Vridläktaren på Lurens sommarteater. Bild: Yle / Hanna Othman Lovisa,lurens,Lurens sommarteater,lurens vridläktare,vridläktare

Dessutom går Mowgli igenom det som de flesta tonåringar också gör då de försöker hitta sig själv. Ibland ställs man inför grupptryck och ibland blir det tävling om vem som är ledaren.

Nyskriven musik

Silén säger att folk frågar efter björnsången och apsången från Disneyversionerna, men de kommer vi inte att höra på Lurens. Markus Fagerudd har skrivit ny musik för pjäsen, och Silén lovar att det bjuds på stora musiknummer som det hör Lurens till.

Glad stämning framför vargborgen bland både skådespelare och händerna och hjärnorna bakom scenen. Medverkare i Lurens Djungelboken framför Vargborgen. Bild: Yle / Hanna Othman djungelboken på lurens,Lurens sommarteater

Skådespelarna har inte svansar och djuröron utan har istället fått jobba med hur man porträtterar ett djur med kroppsspråket, på två ben.

Vargarna tror hårt på traditioner och regler och går omkring i kostym, medan aporna är motsatsen. De klär sig i neonfärgad spandex, har ingen ledare och klättrar i sitt aptorn.

Emilia och Katarina Nikkanen samt Minna Valkama, som spelar varghonan Jajawu Lurensskådespelare poserar i apornas torn som är en del av scenografin för Djungelboken. Bild: Yle / Hanna Othman djungelboken på lurens,emilia nikkanen,katarina nikkanen,lurens,Lurens sommarteater,minna valkama

Huvudrollen spelas av sjuttonåriga Emilia Nikkanen, som under vårens repetitioner fått öva på en massa olika känslor.

- Det är svårt ibland att hoppa mellan olika känslor. Dessutom måste man tydligt visa känslorna på teaterscenen, säger Nikkanen som redan under några års tid stått framför vridläktaren med rum för 463 teaterbesökare.

Mowgli spelas av Emilia Nikkanen. Skådespelare Emilia Nikkanen. Bild: Yle / Hanna Othman djungelboken på lurens,emilia nikkanen,Lurens sommarteater

Hon är tacksam för årets scenografi som gör det lättare för henne att leva in i rollen.

- På vargberget ska man röra sig på ett visst sätt och hos aporna på ett helt annat sätt. Kulisserna hjälper med att bygga upp känslor.

Djungelboken på Lurens sommarteater har premiär den första juli klockan 19.

Under juli och första veckan i augusti bjuder 35 skådespelare på 22 föreställningar. Hela 1 700 biljetter är redan förhandsbeställda.

Apornas torn är färggrant och svajigt. Alla de yngsta och kortaste skådespelarna fick aprollerna. Apornas torn på Lurens. Bild: Yle / Hanna Othman djungelboken på lurens,Lurens sommarteater,scenografi (konstnärligt skapande)

Sibbo går inte med i den gemensamma östnyländska familjerättsliga enheten som planeras i Borgå.

Social- och hälsovårdsutskottet i Sibbo bestämde på måndagen att kommunen inte i det här skedet vill delta i planeringen av enheten.

Kommunen förbereder istället servicen för barn- och familjeärenden i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Den östnyländska familjerättsliga enheten ska hjälpa skilsmässofamiljer med medling och erbjuda den service som barnatillsyningsmännen står för.

Förutom Borgå planerar Lovisa och Askola att gå med i den gemensamma enheten. Borgå agerar värdkommun för verksamheten.

Social- och hälsovårdsnämnden i Borgå behandlar ärendet på tisdag kväll.

Den legendariska hotell-restaurangen Skansen i centrum av Lovisa kan bli bostads- och affärshus. Dessutom kan den få ett nytt våningshus till granne.

Skansens tomt finns i hörnet av Karlskronabulevarden och Mariegatan.

På tomten har planerats ett serviceboende. Eftersom staden inte längre har behov av det på tomten i fråga vill fastighetsägaren bygga ett vanligt våningshus med undantagslov.

Dessutom kan den gamla hotell- och restaurangbyggnaden byggas om till ett bostadshus. Eventuellt kan den första våningen bevaras som en affärslokal.

Tekniska nämnden i Lovisa avgör på onsdag om fastighetsägaren får lov för sina planer. Stadsarkitekt Maaria Mäntysaari understöder lovet. Hon säger i tidningen Östnyland att tomten är naturlig för bostadsanvändning.

Skansens gatufasader är skyddade och bostadshuset kan få 26 bilplatser under markytan.

Uppkopplade smarttelefoner, pekplattor och kameror gör livet som turist enklare och roligare. Planer på fritt och öppet wifi har inte förverkligats i Borgå.

Jerry Hamilton, hemma från Kansas, står på Rådhustorget i Gamla stan i Borgå och fotograferar med sin pekplatta. Det blir många bilder på de vackra husen runt torget. Han skulle helst genast lägga upp fotografierna på sociala medier. Om han kunde.

- Som turist behöver jag trådlös internetanslutning till en hel del, säger Hamilton. Från att sätt upp bilder på nätet till att söka efter nyttig information om restauranger och butiker.

Jerry Hamilton kollar upp allt från butiker till sedvärdheter med sin pekplatta. turist i borgå Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk

- Fri tillgång till wifi skulle verkligen vara en fin sak för alla som besöker Borgå. Wifi är turistens bästa vän. Nu måste man tydligen vara kund för någonstans för att komma in på nätet.

En kort promenad med telefonen längs med Ågatan och Mellangatan visar att många butiker och matställen har trådlösa nätverk i bruk. Allt som allt minst ett 20-tal, men de är alla låsta med lösenord.

mobiltelfon Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk,mobiltelefoner

Också Hanna-Maria skyddar sin anslutning med ett lösenord.

För de tusentals turister som dagligen besöker Borgå finns det alltså ett lapptäcke av olika trådlösa anslutningar, som i de flesta fall kräver ett lösenord. Det hela kunde vara smidigare.

turister i Borgå Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk,turister i borgå

- Då föll det hela bland annat på svårigheten med att få fästa antenner och teknik på de skyddade husen i Gamla stan, säger marknadsföringsplanerare Hanna Palo.

Nu när tekniken har utvecklats kunde ett nytt försök säkert göras bara någon tog tag i frågan.

- Fri nätförbindelse åt turisterna skulle förstås vara en bra service, men vem det är som kunde upprätthålla den vet jag inte. Kanske köpmannaföreningen i Gamla stan?

Själv erbjuder Bortgå stad gratis wifi vid turistinformationen vid Mannerheimgatans bro. Också den förstås spärrad med ett lösenord.

mobiltelfon Bild: Yle/Mikael Kokkola chatta,mjk,mobiltelefoner,some,texta

Tolkis i Borgå bör ha en svenskspråkig skola, anser stadsstyrelsen. Men var den ska finnas är oklart. Ett alternativ är att göra nybygget till en finsk skola och flytta de svenska eleverna till gamla Tolkkisten koulu.

Stadsstyrelsen i Borgå anser att Tolkis ska få ett nytt skolhus för 240 elever och drygt 40 förskolebarn. Dessutom finns nuvarande Tolkkisten koulu, vars äldsta del måste rivas på grund av skador i konstruktionerna. Den nyare delen är tio år gammal.

Det är ändå oklart hur de svensk- och finskspråkiga eleverna ska placeras: ska det nya huset bli tvåspråkigt eller kanske finskspråkigt?

Nygammal skola för svenska elever?

Ett alternativ är att de svenskspråkiga eleverna tar över den gamla finska skolan. Den nya fastigheten skulle vara lämplig storlek för de drygt 200 finskspråkiga elever i Tolkis.

Enligt stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) ser det i det här skedet ut som om de svenska eleverna inte får en ny skola, utan en begagnad. Han påpekar ändå att det slutliga beslutet inte är fattat.

- Åsikten som nu förlorade [i styrelsen] var att man skulle ha sagt ut att man sätter både svenska och finska elever i nybygget. Personligen tycker jag att man borde ha gjort det klart. Men det är fullmäktige som fattar beslutet.

Matti Nuutti. Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) i Borgå Bild: Yle/Fredrika Sundén matti nuutti

Nuutti: Bildningsnämnden den sakkunniga instansen

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula ville att styrelsen inte i det här skedet tar ställning i frågor kring språket. Det gick emot bildningsnämndens åsikt och rörde upp en debatt om bildningssidans sakkunskap åsidosätts.

Stadsstyrelsen tog bildningsnämndens åsikt i beaktande åtminstone till en del.

- Stadsstyrelsen tyckte ändå att bildningsnämnden är en sakkunnignämnd som har bästa kännedomen om själva verksamheten och det var en orsak till att det slutliga beslutet blev som det blev, förklarar Nuutti.

Stadsfullmäktige i Borgå väntas ännu i juni ta ställning till hur den nya skolan i Tolkis ska se ut.

Borgåmusikern Rolf Gustavson blev i våras en av tre som antogs till kompositionslinjen på Sibeliusakademin i Helsingfors. Nu får han ägna sig åt det han gillar allra bäst: att komponera musik.

Rolf Gustavson känner de flesta Borgåbor kanske igen som bandet The Onetimers sångare och gitarrist. Gustavson har också komponerat bandets musik och i vår blev han antagen till Sibeliusakademins kompositionslinje.

Gustavson hör till en av tre som kom in på utbildningen i år. Att komma in på den krävande linjen var en lättnad för Gustavson.

– Det kändes fortfarande som en överraskning fast jag hade sökt in redan några gånger. Men jag kände mig lättad i första hand.

Nu vet Gustavson vad han kommer att syssla med under de kommande fem åren: det blir musik för hela slanten.

Musikaliska kunskaper testas

Ansökningsprocessen till Sibeliusakademin är ganska utdragen. I början av året skickade Gustavson in några av sina kompositioner och en essä där han berättade om vad han sysslat med i musikväg

I april fick han veta att han kommit vidare till det sista skedet, vilket ungefär 20-30 procent av alla sökande gör.

– Sedan blir man inbjuden till själva inträdesprovet som pågår i tre dagar.

Under inträdesprovet genomgår de sökande flera tester. Analytiska och musikteoretiska kunskaper mäts och dessutom ska man kunna visa att man klarar av solfege. Solfege innebär att man sjunger från noter och skriver ner melodier utgående från vad man hör.

Dessutom bedöms den sökandes spelkunskaper i ett instrument och till sist blir man intervjuad.

Komposition och analys lockar

Musiken har alltid varit en stor del av Rolf Gustavsons liv och därför valde han att också studera komposition.

– Jag har sysslat med musik under en lång period och har märkt att det jag gillar mest är att studera musikkomposition och musikanalys.

Det som man är bäst på, gillar man också mest, konstaterar Gustavson. Och Sibeliusakademin var det enda riktiga alternativet.

– Kärleken till musiken förde mig dit. Komposition är det bästa sättet för mej att studera musik, istället för att till exempel studera bara ett instrument. Nu får jag studera hela musikens spektrum.

Kan du bara njuta av musik eller börjar du genast jobba och analysera det du hör?

– Mina vänner brukar säga att jag inte kan göra det, men jag påstår nog att jag kan. Men det är svårt ibland!

Förmågan att kunna slappna av och njuta av musik beror på vad han lyssnar på. Om det är musik som han hört under barn- eller ungdomen och har en känslosam koppling till, brukar han försöka lägga det analytiska tänkandet åt sidan.

Rolf Gustavson besökte Yle Östnylands studio på tisdagen. Rolf Gustavson Bild: Yle/Erica Vasama kompositör,onetimer,rolf gustavson

– Men man måste göra det medvetet, för annars börjar jag fundera på uppbyggnaden och strukturen i sången.

Men att analysera det man lyssnar på är också en slags njutning.

– Man kan lägga märke till nya och roliga strukturer. Det ligger en njutning i att analysera och fundera på strukturen och byggstenarna i musiken. Jag tror att ganska många människor gör det av sig självt, fastän de inte studerat musik.

Lindberg och Rautavaara inspirerar

Gustavson komponerar gärna olika slags musik, allt från bakgrundsmusik till modern konstmusik.

– Man skulle kunna säga att jag i huvudsak komponerar någon slags modern konstmusik, både för orkestrar och mindre ensembler.

I början av året blev Gustavson klar med ett orkesterstycke och just nu håller han på med ett till.

Musik till filmer, främst indieproduktioner, samt mediemusik överlag sysslar han också med. Men modern konstmusik är det som Gustavson i huvudsak sysslar med vid sidan om bandet.

– Kompositören Magnus Lindberg är en av mina favoriter samt Eino Juhani Rautavaara som säkert de flesta finländare känner till. De influerar mig mest.

Inspiration från Rautavaaras mystiska musikaliska vyer och Philip Glass minimalism kan man också finna i Gustavsons alster.

The Onetimer fortsätter som förut

Förutom att Rolf Gustavson själv styr kosan mot Helsingfors och studierna ska en medlem i bandet The Onetimer medlemmar rycka in i militären i höst. Men det innebär inte slutet för bandet, försäkrar Gustavson.

– Vi strävar efter att fortsätta som om ingenting skulle ha hänt. Vi kommer att ha en inhoppare under en del spelningar. En ny skiva är också på kommande.

Åttio SFI-cyklister ställde sig på startstrecket i samband med Borgåloppet i juni. TWL:s Samuel Pökälä tog hand om segern i Elitklassen efter ett sent ryck.

SFI-mästerskapen i cykling avgjordes den 12 juni i samband med Borgåloppet. Över 80 SFI-cyklister deltog i tävlingen i 18 olika klasser. På grund av de många olika klasserna och det stora deltagarantalet startade de första klasserna, ungdomsklasserna redan före klockan nio.

Dessa klasser körde färdigt och SFI-cyklisterna belade andra och tredjeplatser som bästa resultat. Sedan var det dags för Elitklassen att ställa sig på startstrecket klockan 10.30. och fem minuter därefter startade klasserna herrar 30–50 år samt två minuter senare damerna tillsammans med herrar 16 år.

Damerna och de 16-åriga herrarna var de som först skulle komma i mål, och här hade bildats en huvudklunga som gjorde upp om de bästa placeringarna. I 16-årsklassen tog de estniska pojkarna tredubbel seger med Joakim Nordström som fjärde, medan damklassen vanns av Minna-Maria Kangas med Antonia Gröndahl på andra plats, båda från IK-32.

Heidi Onger fullföljde SFI-insatsen med en femte plats.

Jämn kamp i Elitklassen

Elitklassen körde sju varv på en 21 km lång slinga samt ytterligare 5 varv på en sju kilometer lång rutt. Här bildades det ganska tidigt en tätgrupp med cirka 15 cyklister, varav tio cyklister representerade SFI-föreningar, som stadigt ökade avståndet till huvudklungan.

När två varv körts på den korta rundan gjorde TWL:s Juho Hänninen ett ryck och gick ensam loss från klungan. Han utökade stadigt sitt försprång till de efterföljande, och på det tredje varvet ryckte TWL:s Samuel Pökälä och gick ifrån klungan.

Pökälä närmade sig hela tiden Hänninen, och på det sista varvet kom han så ifatt. Dessa två körde tillsammans till de sista backarna var Pökälä gjorde ett nytt ryck och gick ifrån Hänninen. Pökälä defilerade sedan i mål som segrare, Hänninen blev andra och på det sista varvet hade Akilles Niklas Henttala gått ifrån de andra och tog sålunda tredje platsen.

I den följande klungspurten segrade Akilles Joonas Henttala som blev fjärde, Roope Nurmi från TWL sjätte och Lauri Seppä från GIF blev sjunde. En fin insats av SFI-cyklisterna.

SFI synligt

SFI var även i övrigt väl synligt med en ”beachflagga” cirka 100 meter före mål, samt en annan flagga precis bredvid målstrecket. Som alltid var det mycket folk både vid målområdet samt ute längs med rutten. En väl genomförd tävling av arrangören Akilles.

Björn Palm
Ordförande för cykelrådet
Svenska Finlands Idrottsförbund r.f.

Vilken östnyländsk frivillig brandkårsavdelning ska få ärva en gammal räddningsbil när räddningsverket i Östra Nyland byter släckningsbil?

Räddningschef Peter Johansson låter hemlighetsfull:

- Vi har ett cirkulationssystem och en plan men det är en plan som vi hemskt ogärna berättar detaljer om. Orsaken är att det kan hända att någon bil pajar fullständigt och någon annan kår måste få en ny bil i stället för den kår som är först på cirkulationskölistan.

Släckningsbil av den typ som räddningsverket i Östra Nyland ska byta ut Släckningsbil av den typ som räddningsverket i Östra Nyland ska byta ut Bild: Yle/Sune Bergström brandbil,brandbilar,räddningsverk,räddningsverket i östra nyland,släckningsbil,släckningsbilar

Priset på den nya bilen uppskattas till cirka 325 000 euro. Brandskyddsfonden bidrar med 64 000 euro. Peter Johansson antar att bilen är klar att levereras på nästa års sida.

Den bil som nu ska bytas ut är cirka fem år gammal. I princip behöver en släckningsbil inte bytas ut så ofta.

- Till de ordinarie stationerna tar vi ofta de nya bilarna. Vi har också satt nya bilar på de frivilliga kårer som har mycket utryckningar. I stället får en litet tystare station ärva en äldre bil.

Vad ska hända med den gamla grillkiosken som stått tom i åratal mellan hälsocentralen och busstationen i Lovisa?

Det undrar Helena Enholm i Lovisa. Hennes fråga fick mest röster i den senaste omröstningen i Yle Östnylands serie Nyfiken på Östnyland.

Grillkiosken ligger längs den runda som Helena Enholm bruka göra då hon besöker Lovisa centrum. Hon har i åratal retat sig på den förfallna kiosken.

Helena Enholm. helena enholm utanför loviisan autogrilli 2016 Bild: Yle/Stefan Härus helena enholm,lovisa,östnyland

- På en dylik plats borde det inte finnas så anskrämliga byggnader. Antingen ska den piffas upp och tas i bruk eller så bör grillkiosken rivas, tycker Enholm.

Enholm räknar ut att kiosken funnits där i åtminstone femton år och att den har stått tom i kanske rentav tio år.

- Det fanns i tiderna också en grillkiosk vid idrottshallen, men när innehavaren gick i pension blev det lapp på luckan också där.

Loviisan autogrilli-skylt Bild: Yle/Stefan Härus korvkiosk,loviisan autogrilli,loviisan autogrilli-skylt,lovisa,skylt,östnyland

Grillkiosken vid idrottshallen gick bra, vet Enholm att berätta.

- De hade bra business. Tidigare var det många evenemang i idrottshallen som samlade mycket folk, så kiosken gick bra. Kanske var det den som konkurrerade ut grillkiosken vid busstationen, funderar Enholm.

I dag finns det alltså ingen regelrätt grillkiosk i Lovisa centrum. Det närmaste man kan komma är Grillimpi i anslutning till Hotel Degerby och en hamburgerrestaurang. Någon med näsa för affärer har kanske sin chans.

Att rusta upp den förfallna kiosken skulle dock kräva sin man: Målningen flagnar, det växer träd vid husgrunden och invändigt är kiosken knappast heller i så gott skick.

söndrig lampa vid loviisan autogrilli Bild: Yle/Stefan Härus armatur,lampa,loviisan autogrilli,lovisa,lykta,östnyland

Rusta upp eller riva? Vilket alternativ gäller? Frågan går till lokalchef Antti Kinnunen vid Lovisa stad.

- Nu är de som egentligen ansvarar för frågan på semester, men jag har för mig att kontraktet mellan Lovisa stad och kioskägaren inte mera gäller och att grillkiosken ska rivas, säger Kinnunen.

Helena Enholm blir glad när hon får höra vad Kinnunen sagt.

- Hurra, men stackars dem som är korvsugna. Nu blir det ju ingenting kvar förutom hamburgerrestaurangen vid torget. Där kan man ju inte köpa korv, säger Enholm.

"Riv rasket - eller renovera. Huvudsaken att något görs", säger Helena Enholm. helena enholm utanför loviisan autogrilli Bild: Yle/Stefan Härus helena enholm,loviisan autogrilli,lovisa,östnyland

Enholm skulle också välkomna alternativet att grillkiosken skulle bli kvar, förutsatt att den piffas upp.

- Jag tror ju nog att en grillkiosk skulle fungera bra i Lovisa - i synnerhet när inte heller den andra grillkiosken längre finns kvar, säger Enholm.

Vad är du nyfiken på i Östnyland? Skriv in din fråga i fältet nedan.

Lovisaborna kan själva bidra med material till den nya bloggen. En av tankarna bakom stadens nylanserade blogg är att skapa god sammanhållning.

Den nylanserade bloggen www.bloglovisa.com ska handla om småstadsidyllen i Lovisa. Varje invånare som har en berättelse att berätta eller bilder att visa kan bidra med material till bloggen.

Som moderator fungerar frilansjournalist Carita Liljendahl.

Nu efterlyser Lovisa stad tankar, idéer och tips om sådant som händer i Lovisa. Vad vill du läsa om på bloggen? Hur kan bloggen utvecklas? Vad händer i din by?

Berättelser, bilder och idéer kan skickas till e-postadressen liljendahl.carita@gmail.com. De publiceras på bloggen så fort som möjligt.

Du får skriva på finska, svenska, eller engelska.

Evenemanget Small Ships’ Race inleds i Lovisa på fredagen. Det innebär också ett hektiskt veckoslut för gästhamnen intill Skeppsbron.

Gästhamnen vid Skeppsbron i Lovisa väntar mycket besökare på veckoslutet då det traditionella evenemanget Small Ships’ Race, eller Segelfestivalen, går av stapeln.

– Det här veckoslutet är kanske det populäraste, men inte överlägset populärast. Vi brukar ha mycket båtar de här tre, fyra veckosluten i juli ändå, säger hamnvärd Niclas Mattsson.

Enligt Mattsson är också veckoslutet för Kotka Havsdagar nästan lika populärt. Då kommer Kotkaborna till Lovisa.

– Det verkar vara så att de flyr Kotka, men det har redan i många år varit så att vi har mycket båtar det veckoslutet.

Alla båtar får plats

Trots att gästhamnen väntar mycket besökare under de kommande veckosluten så tror Mattsson att alla som vill förtöja vid bryggan ryms.

Själv har han jobbat i gästhamnen i 20 år, och han konstaterar att det aldrig ännu har varit helt fullt.

– Nu är Lovisaviken djupare än förr, 2,7 meter, så det har börjat komma fler stora båtar hit. Men det är bara bra. Nog har vi fått dem att rymmas hittills också.

Mest får gästhamnen ändå besök av småbarnsfamiljer med vanliga motorbåtar eller segelbåtar.

Regn och blåst en dålig kombination

Mattsson konstaterar att båtsäsongen inte riktigt har kommit i gång ännu, fastän vi redan skriver mitten av juli.

Den här sommaren har det varit både regnigt och blåsigt, vilket är den värsta kombinationen med tanke på båtfolket.

– Vi ligger nog efter fjolårets resultat. Det beror helt klart på vädret, men oftast brukar det jämna ut sig senast i augusti.

Vädret påverkar också hur bråttom hamnvärd Niclas Mattsson kommer att ha under Small Ships’ Race-veckoslutet.

– Om solen lyser är det spring hit och dit, men det är ju det vi hoppas på. Jag hinner nog följa med tävlingarna, säger Mattsson.

Räddningsverket i Östra Nyland larmades till korsningen mellan Oljevägen och Kungsvägen i Sibbo vid middagstid på torsdagen.

Två bilar krockade i korsningen av Oljevägen och Kungsvägen i Sibbo strax efter klockan 12 på torsdagen.

Enligt räddningsverket hade en annan svängande bil skymt sikten för en av de bilister som var inblandade i olyckan. Polisen utreder orsaken mer noggrant.

Inga människor skadades i olyckan.

I fjol ökade antalet medlemmar för första gången på många år på Virvik golf i Borgå. Deras juniorverksamhet lockar unga, talangfulla spelare till greenen.

Tack vare det fina vädret i våras kom golfsäsongen i gång tidigt, men det regniga vädret i juni har begränsat spelarna. Enligt Virvik golfs kontorschef Esko Hällfors har sommaren hittills varit bättre än i fjol.

- Regnet har varit bra för gräsmattorna. Det har inte ännu kommit för mycket vatten, säger Hällfors.

Esko Hällfors säger att folk inte längre har lika mycket tid för att spela golf som förr. Virvik golfs kontorschef Esko Hällfors. Bild: Yle / Hanna Othman esko hällfors,virvik golf

Enligt Esko Hällfors finns det många aktiva utövare av golf i Borgå, men sporten är ändå i en svacka. Han tror att den bråda arbetstakten tär på fritiden. I fjol ökade antalet medlemmar i föreningen Virvik golf för första gången på många år.

- Antalet aktiva medlemmar ökar utan vidare i år också. För Virvik golfs del ser det positivare ut just nu än för många andra banor.

Virvik golf har 18 hål som de 700 medlemmarna gärna spelar på. Håll 18 på Virvik golf. Bild: Yle / Hanna Othman flagga,golf,golfbanor,virvik,virvik golf,Virvik gård

Konkurrensen mellan golfbanorna i Östnyland är stenhård, men det är den inom alla branscher, säger Hällfors.

Lindell inspirerar andra

Golfspelaren Oliver Lindell är ett ungt proffslöfte som aktivt deltar i tävlingar och som det dessutom går bra för. Virvik golf är hans hemklubb och han lyfter ofta fram klubben i olika sammanhang.

- Han är nästan den enda proffsspelarna som gör det i Finland. Och vi märker av det: Virvik golf har hela tiden haft en bra juniorverksamhet och det kommer hela tiden nya spelare då de har förebilder som de kan se upp till, säger Hällfors.

Virvik golf finns i en herrgårdsmiljö öster om Borgå centrum. En gammal ladugård på Virvik golfs backe, texten Virvik golf på väggen. Bild: Yle / Hanna Othman golf,virvik golf

En annan av juniorerna som det också går bra för är Matilda Svahn som nyligen vann sin klass i Estonia open.

Många av de unga spelarna hittar till golfen via exempelvis sina far- och morföräldrar. Somliga har en bild av att golf är en dyr sport, men Hällfors hävdar att det är en av de billigaste sporterna för unga.