Quantcast
Channel: Östnyland - Nyheter, sport och aktuellt | Svenska Yle
Viewing all 22386 articles
Browse latest View live

Tuffa investeringar i Lappträsk nästa år

$
0
0

I budgeten för 2016 tog Lappträsk för ett år sedan klivet från misär till utveckling. Nu ämnar kommunen ta klivet från utveckling till praktisk handling.

Lappträsk vill vara ett människonära samhälle. Det här ska man nå genom att samarbeta med bland annat Social- och hälsovårdsministeriet samt Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Kommunen ska också samarbeta med forskare och utbildare.

Välmående i centrum

Ett konkret projekt i anslutning till detta, är utvecklingsprojektet Klockarbacken, som ska bli en park för olika åldersgrupper med välmående i centrum. Det projektet understöds av Regionförvaltningsverket i södra Finland.

- Vi vill dessutom vara med på ett hörn och stöda lokala projekt som producerar allmänt välmående i Lappträsk. För det här ändamålet har vi budgeterat 6 000 euro för nästa år, säger kommundirektör Tiina Heikka.

Det ska både renoveras och byggas nytt på Civiltjänstcentralen i Lappträsk. civiltjänstcentralen i Lappträsk Bild: YLE/Stefan Härus civiltjänstcentralen,lappträsk,lappträsk utbildningscentral,sjökulla,sjökulla gård,östnyland

Också stora investeringar

Budgeten för år 2017 innehåller också riktigt stora projekt. Det faktum att Civiltjänstcentralen kommer att fortsätta sin verksamhet i Lappträsk, kommer att kräva stora investeringar de kommande tre åren.

- Det handlar om både renoveringar och nybyggnation. Nybygget ska inhysa både kontor och ett auditorium och hela projektet med både nybygge och renoveringar, beräknas kosta cirka 5,6 miljoner euro fördelat på tre år, säger ekonomisekreterare Johanna Sjöberg.

Lappträsk ska nu förhandla om ett hyreskontrakt och kommunen behöver hitta en finansieringslösning som man klarar av.

- Vi blir tvungna att öka vår lånestock med närmare 5 miljoner euro och tanken har varit att finansiera projektet med balanslån, men vi ska granska de olika finansieringsalternativen närmare i samband med att vi diskuterar hyresavtalet, säger Sjöberg.

Summa summarum kan man säga att Lappträsk kommer att fortsätta att under 2017 genomföra de förändringar som ingick redan i budgeten för innevarande år.

- Det är genom att utveckla verksamheten och förutse framtida förändringar som vi kan nå de mål vi har satt upp, säger kommunstyrelsens ordförande Ulla Onnila.

Sote kommer - Lappträsk är redo

En stor framtida förändring som kommer att medföra måhända också ekonomisk belastning, är social- och hälsovårdsreformen.

- Ännu är det ju inte klarlagt hur den kommer att påverka eller förändra kommunerans service och hur reformen påverkar kommunernas ekonomi och verksamhet, men vi anser det vara viktigt att utveckla verksamheten redan nu - oberoende av vad reformen kommer att föra med sig, säger kommundirektör Tiina Heikka.

Kommundirektör Tiina Heikka vill utveckla hälsovården redan nu. lappträsks kommundirektör tiina heikka 08.10.15 Bild: Yle/Stefan Härus lappträsk,lappträsks kommundirektör,tiina heikka,östnyland

Nyckelordet är utveckla

Det är utveckling som är ledordet i Lappträsk kommuns budget för 2017 och i ekonomiplanen för de kommande tre åren.

- Vi vill nu satsa mycket på att utveckla den verksamhet vi bedriver och den service vi erbjuder och det kan vi göra tack vare olika samarbetspartners och understöd. Det är tack vare sådana lösningar som en liten kommun som Lappträsk kan satsa, säger ekonomisekreterare Johanna Sjöberg.

Några siffror

Värdet på de investeringar som Lappträsk kommun kommer att genomföra år 2017, kommer att uppgå till cirka 2,9 miljoner euro - att jämföra med innevarande års siffra, som torde stanna på cirka 768 000 euro.

Lånestocken nästa år kommer att vara cirka 7,9 miljoner stor - att jämföra med innevarande års siffra på 5,7 miljoner euro. Räknat per invånare betyder det att gemene Lappträskbos kommunala lånebörda ökar från 2 089 euro till 2 925 euro.

Skattesatsen i Lappträsk bibehålls på samma nivå år 2017 som i år, 20,5 procent. År 2018 kan det bli aktuellt med en förhöjning.


Tre östnylänningar tilldelas Pro Finlandia-medaljen

$
0
0

Av de tio som på självständighetsdagen förlänas Pro Finlandia-medaljen, är tre från östra Nyland: Skådespelaren, regissören och professorn Dick Idman från Borgå, författaren Kai Nieminen från Pernå och violinisten Pekka Kuusisto från Pernå.

Skådespelaren Dick Idman. bakom bilden: Dick Idman Bild: Yle 6558 2603 000,bakom bilden,dick idman,yle fem
Författaren Kai Nieminen. Kai Nieminen sitter på en bänk i Baggböle Bild: Yle/Lone Widestam kai nieminen

Violinisten Pekka Kuusisto tilldelas också Pro Finlandiamedaljen. Han är uppvuxen i Sibbo, men bor numera i Pernå då han besöker Finland.

Violinisten Pekka Kuusisto - ex-Sibbobo och numera Pernåbo. Pekka Kuusisto spelar violin. Bild: ullstein bild - Brill/ All Over Press Pekka Kuusisto,violin,violinister

Övriga som förlänas medaljen är den faktalitterära författaren Anna Kortelainen, konstnären Kuutti Lavonen, översättaren Janina Orlov, filmregissören Markku Pölönen, skådespelaren Martti Suosalo, bildkonstnären Virpi Talvitie och danskonstnären Juhani Teräsvuori.

pro finlandia-medaljen som förlänas författare och konstnärer Pro Finlandia

Pro Finlandia-medaljen är Finlands Lejons ordens utmärkelse och har tilldelats finländska författare och konstnärer sedan 1945.

Utmärkelsen ges av ordens stormästare, republikens president, på självständighetsdagen.

Artikeln korrigerad 2.12.2016 kl. 5:30. Tidigare stod det felaktigt att Pekka Kuusisto bor i Helsingforsregionen då han besöker Finland, men han är de facto numera bosatt i Pernå.

Ge julmat i julklapp

$
0
0

Insamlingen Jul i sinnet lyfter fram barnfattigdom och samlar in pengar till presentkort, som fattiga barnfamiljer kan använda för att köpa mat till julbordet. Insamlingen firar 20-års jubileum och målet är i år att dela ut 30 000 presentkort à 70 euro.

– Här sitter jag och gråter av lycka. Jag är ensamstående mamma till två flickor och jag fick ett Jul i Sinnet-presentkort. Vår matbudget är maximalt 40 euro i veckan, så ett presentkort på 70 euro gläder oss inte bara en kväll, utan hjälper oss till och med i två veckor. Nu fick vi mat till julen, mellandagarna och nyår, beskriver en mamma, som fick presentkortet år 2015.

Fattigdom är inte bara brist på kläder och mat

Över 100 000 barn i Finland berörs av fattigdom, vilket betyder redan vart tionde barn. Fattigdom tar bort möjligheten att delta, förorsakar utanförskap och påverkar barnens välbefinnande negativt.

Över 70 % av barnen i mindre bemedlade barnfamiljer har varit tvungna att avstå från en hobby. Nästan 40 % har varit tvungna att bli borta från en klassresa. Över hälften har blivit mobbade på grund av brist på pengar.

Ekonomiska svårigheter tynger föräldrar och inverkar också på hur föräldrarna orkar i vardagen. Också barnen oroar sig för familjens ekonomi. Ensamförsörjare har det svårast ställt och många är tvungna att ansöka om utkomststöd.

Rekordstort insamlingsmål

Regina Laurén är koordinator för medelanskaffning på Finlands röda kors och hon berättar att insamlingsmålet i år - jubileumsåret till ära - är rekordhögt: 2,1 miljoner euro. Den summan gör det möjligt att dela ut 30 000 presentkort à 70 euro. Med presentkorten kan familjerna köpa mat till julbordet i K-affärerna, S-gruppens affärer samt i Lidls affärer.

- Insamlingen ordnades för första gången år 1997 och under årens lopp har insamlingen hjälpt redan 200 500 familjer, berättar Regina.

Georg Löfman arbetar som frivillig inom Röda korset i Sibbo och han har flera gånger varit med om att dela ut presentkorten till famlijerna och stunderna brukar vara känslosamma.

- Det är nog många gånger tårar av tacksamhet man får se, säger Georg.

Han tillägger att det för många är svårt att tala om sin fattigdom och att ta emot hjälp. För att inte tala om hur många familjer som låter läget bli riktigt dåligt innan de vill begära om hjälp.

Georg Löfman och Regina Laurén från Röda korset Frivilligarbetaren Georg Löfman och Regina Laurén från Röda korset Bild: Yle/Camilla Kivivuori georg löfman,insamlingen jul i sinnet,jul i sinnet,regina laurén,Röda Korset,tongåvan

Snuttjobb och minskade stöd förorsakar fattigdom

Arbetslöshet är en vanlig orsak till fattigdom, men allt oftare berörs också familjer där båda föräldrarna arbetar. Föräldrarna i dessa familjer har antingen snuttjobb eller deltidsarbete, och inkomsterna räcker inte till att täcka barnfamiljens utgifter.

Samhällets stöd har minskat och det försvårar barnfamiljernas vardag. Socialskyddet har det skurits i - till exempel rätten till subjektiv dagvård, och avgifterna för skolelevernas eftermiddagsverksamhet har höjts. Samtidigt har barnbidragets realvärde sjunkit och är i medeltal 30% lägre än för 20 år sedan.

Esa Iivonen är ledande sakkunnig vid Mannerheims Barnskyddsförbund och säger att nedskärningarna i servicen och socialskyddet påverkar allra mest de barn som har det sämst ställt, och man har inte utvärderat de sammanlagda effekterna av dessa nedskärningar. Han säger att fattigdom är ett svårt och mångfacetterat problem, men att man kan minska på det ifall beslutsfattarna har viljan.

- Man måste förstå att grunden till välfärd och arbetsförmåga läggs i barndomen. Nedskärningarna som berör barn kommer att stå samhället dyrt, påminner han.

Jul i Sinnet-presentkortet ger hopp

Insamlingen Jul i Sinnet gläder fattiga barnfamiljer i Finland med presentkort. Med dem kan familjerna köpa mat med till julbordet.

Insamlingen arrangeras av Mannerheims Barnskyddsförbund och Finlands Röda Kors tillsammans med Yle. Den inleddes traditionsenligt på Helsingfors centralstation på fredag morgon den 25 november och pågår fram till julafton.

Stöd insamlingen

Ring donationstelefonen 0600 1 6555 (10,01 €/samtal + lna)

Stöd via sms: skriv HJM och skicka till numret 16499 (10€)

Gå till webbsidan för Jul i sinnet och betala med dina bankkoder.

Betala in på konto: FI17 1596 3000 2020 20. Skriv som meddelande ”HJM”.

Insamlingen startar i Tongåvan fredagen den 2.12 och pågår till den 23.12.

Nea Nordström är Östnylands lucia 2016

$
0
0

Borgåflickan Nea Nordström fick flest röster och kröns den 13 december på Gamla rådhustorget i Borgå. Tärnor blev Maria Strandvik och Julia Halttunen, båda från Borgå.

Det var glada skratt och en hjärtlig stämning i det Nordströmska hemmet i Ebbo då Östnylands lucia och de två tärnorna träffades för första gången efter att de hade fått samtalet om att de blivit valda.

Julia, Nea och Maria blev bjudna på luciatårta. Östnylands luciatrio 2016 äter luciakaka. Bild: Yle / Hanna Othman julia halttunen,maria strandvik,nea nordström,östnylands lucia 2016

- När Kent ringde och berättade att jag blivit vald till lucia så hoppade jag till och kunde inte låta bli att släppa ur mig ett litet skrik. Jag var på väg ut ur Borgå gymnasium och var som tur ensam på skolans trappa för jag kunde inte gömma min iver, berättar Nea Nordström.

Kent, det är Kent Lang. Han är luciapappa och den som håller i alla arrangemang kring Östnylands lucia.

Nea Nordström säger att hon har funderat en hel del på uppdraget, men kan inte ännu riktigt greppa vad allt det innebär.

- Det känns nervöst och pirrigt. Men jag är också jätteivrig att få se alla människor och allt det som vårt Östnyland består av. Det kommer att vara jätteintressant.

Luciapappa Kent Lang hämtade en bunt med noter till luciatrion. Luciapappa Kent Lang bläddrar genom noter tillsammans med luciatrion. Bild: Yle / Hanna Othman julia halttunen,kent lang,maria strandvik,nea nordström,östnylands lucia 2016

Hon antar att de följande två månaderna kommer att bli stressiga och innehålla både upp- och nedförsbackar.

- Jag tror det blir både roligt och sorgligt, beroende på vad allt man får uppleva och se. Men vi är ett bra gäng och det ska bli roligt att lära känna Julia och Maria bättre, säger Nea Nordström.

Hon säger sig se fram emot alla uppdrag de får, men hoppas att de också ska få sjunga för asylsökande eller flyktingar.

- Det är inte ännu inbokat, men vi ska se om det fixar sig. Fjolårets luciatrio sade att uppträdandet på flyktingförläggningen Poppel var det uppdrag de kommer allra bäst ihåg och som gav dem väldigt mycket, säger luciapappa Kent Lang.

Nea Nordström är 16 år gammal och går i Borgå gymnasium. Östnylands lucia 2016 Nea Nordström. Bild: Yle / Hanna Othman nea nordström,östnylands lucia 2016

Nea Nordström säger att hon i många år hade funderat på att ställa upp som luciakandidat, och i år bestämde hon sig för att ta saken i egna händer och anmälde sig själv.

Som yngre brukade Nea och hennes syster Ina följa med kröningen av lucia på rådhustorget tillsammans med famo och fafa.

- Jag minns det som att det var fullt, kallt och fint. Kiva stämning, säger den nyvalda lucian.

Julia, Maria och Nea sjöng igenom luciasången och luciapappa Kent konstaterade att flickorna lät så bra ihop att de kanske inte behöver sånglektioner. Östnylands luciatrio 2016 sjunger. Bild: Yle / Hanna Othman julia halttunen,maria strandvik,nea nordström,östnylands lucia 2016

Hela familjen stöder Nea i hennes uppdrag och kommer naturligtvis att följa med kröningen på Rådhustorget.

Neas mamma Marianne Nordström säger att hon känner sig stolt och glad över att hennes dotter valdes till Östnylands lucia. Hon tycker att Nea kommer att passa som lucia.

- Trots sin unga ålder så har hon också upplevt svåra saker i livet. Nära och kära har gått bort och så har hon erfarenhet av att leva med en allvarlig sjukdom, så jag tror hon har förståelse och empati för det som hon som lucia kommer att uppleva, säger Marianne Nordström.

Östnylands lucia 2016 Nea Nordström med hela familjen: syster Ina, pappa Tomas och mamma Marianne samt franska bulldogen Pimu. Östnylands lucia 2016 Nea Nordström med hela familjen: syster Ina, pappa Tomas och mamma Marianne samt hunden Pimu. Bild: Yle / Hanna Othman ina nordström,marianne nordström,nea nordström,tomas nordström,östnylands lucia 2016

Kröningen av Östnylands lucia sker på Gamla rådhustorget i Borgå den 13 december. Lucia kröns i år av Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva.

ÖN: Allvarliga anklagelser mot flyktingförläggningen i Pyttis

$
0
0

En äldre asylsökande som bor på flyktingförläggningen i Pyttis höll på att dö för att personalen inte tillkallade hjälp vid ett sjukdomsfall. Det här och annan allvarlig kritik mot förläggningen kan tidningen Östnyland avslöja på fredagen.

Flyktingförläggningen i Mogenpört i Pyttis drivs av bolaget Kotouma, som också har hand om förläggningen i Strömfors.

Enligt uppgifter som tidningen Östnyland har fått är enhetschefen i Pyttis en stor del av problemet.

Enhetschefen är en tidigare yrkesmilitär. Han ska bland annat ha portförbjudit fyra frivilligarbetare och försökt övertyga en del av invånarna om att de inte får flytta bort.

Tidningen Östnyland berättar om ett fall där enhetschefen har försökt intala ett par som snart skulle få barn om att de själva skulle tvingas betala för förlossningen om de flyttar bort från förläggningen.

Frivillig: Ångestfylld stämning

Asylsökande som tidningen har talat med hävdar också att en äldre man fick ett sjukdomsfall och höll på att dö eftersom personalen inte hade kallat på hjälp. Enligt de asylsökande får de inte ringa efter ambulans utan tillstånd från enhetschefen.

Invånarna vittnar dessutom om brunt och oanvändbart kranvatten.

En tidigare frivillig från Borgå beskriver stämningen som ångestfylld och säger att enhetschefen beter sig som om han äger de asylsökande som bor på förläggningen.

Förläggningen har granskats

Resultatområdeschef Olli Snellman vid Migrationsverket säger till Östnyland att man har granskat förläggningen.

I det stora hela är allting bra, men Migri vill bland annat ha mer information om hur Kotouma förhåller sig till invånare som flyttar till privat boende.

Dessutom har Kotoumas vd Lari Christensen gjort en intern granskning på förläggningen efter ett samtal från ÖN.

Christensen beklagar det som har skett på förläggningen. Han säger bland annat att enhetschefen väldigt strängt följer Migris direktiv, och att han därför kan verka auktoritär.

Till tidningen säger Christensen att vattenproverna hela tiden har varit rena, men att den bruna färgen nu borde vara fixad. Han tillbakavisar också påståendet om att invånarna inte själva får ringa nödcentralen.

Artikeln uppdaterad 2.12.2016 kl. 7.30 med ett tillägg till Lari Christensens uttalande.

Unga gillar förnyade tidningen Östnyland

$
0
0

Mer plats för lokala nyheter, snyggt utseende men färgtemat kunde vara piggare. Tre gymnasieelever från Borgå ger tummen upp för den förnyade tidningen Östnyland.

- Jag är glad över att här är ganska mycket lokala nyheter, jag behöver inte hitta samma nyheter som jag läser i Husis, säger Fabian Tillander när han bläddrar i den nya tidningen i Borgå Gymnasiums foajé.

Tidningen Östnyland har förnyats till både utseende och innehåll. Det första numret kom ut fredagen den 2 december. Samtidigt börjar tidningen komma ut endast två dagar i veckan.

Också Pinja Karlqvist är glad över det lokala materialet.

- Man hör kanske inte så många lokala nyheter, nu får de en plats. De är fortfarande mångsidiga.

Tidningen förenar regionen

Det första numret av den förnyade tidningen inleds med en tre sidor stor helhet om kritik mot en flyktingförläggning i Pyttis. Det visar att Östnyland inte är endast en tidning om Borgå.

- Jag tycker att det förenar och gör att vi syns mera som ett område och som en helhet i stället för att bara vara Lovisa eller Borgå skilt. Man hör om vad som händer i grannkommunerna, berömmer Karlqvist.

Första numret av den förnyade Östnyland. nya östnyland Bild: Yle/Robin Halttunen nya östnyland,tidning,Östnyland

Karlqvist noterar också människors åsikter, till exempel kommentarer från Facebook, i tidningen.

- Sociala medier lyfts fram för att komplettera, i stället för att det finns en stor skillnad mellan olika generationer.

Just i det första numret fredagen den 2 december finns inte så många nyheter om unga, av unga.

- Jag uppskattar texter av unga, säger Pinja Karlqvist. Det finns många unga som skriver bra och då kommer vi med i tidningen utan att det blir en gräns mellan vuxna och unga. Till exempel kolumner av unga behöver inte en skild Ung-sida.

Fabian Tillander håller med - ungdomar skulle kunna motiveras till att skriva.

- Ibland är det väldigt fräscht att läsa texter av den unga generationen för man får väldigt olika åsikter om saker.

Också igenkänningsfaktorn är viktig för Tillander, som vill se bekanta ansikten i lokaltidningen.

Grafiskt intressant

Kristofer Söderström är intresserad av grafik och tittar närmare på tidningens nya utseende.

- Tidningen är väldigt intressant grafiskt sett. Jag är väldigt entusiastisk över att den äntligen har fått ett ordentligt färgtema som går genom hela tidningen. Det ger en väldigt bra sammanställande helhet och ger uppmärksamhet åt det som är viktigt.

Söderström noterar att tidningen använder olika fonter (typsnitt) för att ge ett modernt intryck.

- Men trots alla förnyelser är tidningen väldigt likadan som förut, man känner väldigt bra igen den.

Enligt honom är färgtemat unikt, men jämfört med den vibranta orangea ton som Hbl använder är Östnylands ljusblåa färg ett intressant val och ganska ”laid back”.

- Men jag tycker att tidningen är otroligt bra planerad och mycket mer klar än den gamla. Den ger läsaren en bättre helhetsbild av olika kolumner och reportage, säger Söderström.

Papper eller webb?

Pinja Karlqvist läser gärna tidningen i traditionellt pappersformat, vid frukosten eller på eftermiddagen.

- Jag tycker om att det finns papperstidning, men jag förstår också att det inte är möjligt att få den varje dag, säger hon. Jag uppskattar att vi ändå får den två dagar i veckan. Kanske det är mer innehåll i den då?

Kristofer Söderström föredrar att läsa nyheter på webben.

- Då får man konstanta uppdateringar och om det händer något ute i världen är man online med en knapptryckning.

Karlqvist påpekar att det finns bra nyheter på webben, men då måste man kunna sortera bland massvisa mängder information och ha koll på sina källor. Material som produceras av proffs på en redaktion känns pålitligt.

- På nätet läser jag mer riksomfattande rubriker, berättar Fabian Tillander. Men det lokala delas mycket på Facebook så där hittar man det.

Akilles nyförvärv valdes till månadens bandyspelare

$
0
0

Akilles mittfältare Denis Sadakov har fått säsongens första pris som månadens bästa spelare. Sadokov har i november noterats för 4+1=5 poäng på tre matcher.

Sadakov spelade i Akilles under säsongen 2013–2014, därefter blev det två säsonger i ryska Rodina Kirov.

Akilles har inlett säsongen med tre segrar med den totala målskillnaden 22–8. Till skillnad från alla övriga lag har Akilles inte ännu tappat poäng.

Kampparit leder på sex poäng efter fem matcher och JPS är tvåa med sex poäng efter fyra matcher. Akilles är trea.

Bandyligan fortsätter på veckoslutet, både på lördagen och söndagen spelas fyra matcher.

Givmilda Lappträskbor hjälper familj som miste hemmet i eldsvåda

$
0
0

Tidigare i veckan totalförstördes ett frontmannahus i Pockar i Lappträsk i en eldsvåda. Familjen är rörd över all hjälp den har fått, bland annat via Röda korset.

Röda korsets lokalavdelning i Lappträsk startade en insamling till förmån för familjen som miste sitt hem i en eldsvåda på Brännorna i Pockar tidigare i veckan.

Lotta Holopainen vid Röda korset koordinerar insamlingen och har fått ta emot en hel del telefonsamtal. Så gott som alla Lappträskföreningar har tagit kontakt för att donera någonting, men också en hel del privatpersoner.

Till exempel Röda korset, marthorna och Lions har skänkt pengar åt barnfamiljen.

– Det är ganska förtjusande att folk vaknar för att hjälpa till på det här sättet i en liten by, säger Holopainen.

Hon berättar att familjen är otroligt tacksam och rörd för all hjälp de har fått hittills.

Bara det nödvändigaste

Just nu är det oklart var familjen ska bo under återuppbyggnadstiden. Familjen väntar på besked från försäkringsbolaget.

Till dess samlar Röda korset bara in det mest nödvändiga. Till exempel letar man ännu efter en säng med resårmadrass på mellan 120 och 140 centimeter åt tonåringen i familjen.

Däremot behövs exempelvis inte kläder just nu, eftersom familjen har fått en del presentkort i donation av Lappträskföreningarna.

– Många har också valt att samla in en summa pengar tillsammans med sina kompisar, för att sedan gå och köpa något större som familjen behöver, säger Holopainen.

Lördagen den 3 december ordnas en insamling till förmån för familjen på Monica’s Café i Kapellby. Monica Karlsson bjuder på risgrynsgröt mot en frivillig avgift. Alla pengar som kommer in går oavkortat till familjen från Pockar.

Om man är intresserad av att hjälpa till på något sätt kan man ta kontakt med Lotta Holopainen.

Läs mera:

Frontmannahus totalförstördes i eldsvåda i Pockar

En eldsvåda bröt ut i ett egnahemshus i Lappträsk på onsdag förmiddag. Ett tiotal enheter från räddningsverket deltog i släckningsarbetet.


Beställ taxi via en app i Hangö och Raseborg

$
0
0

Nu går det att beställa taxi i Hangö, Raseborg och Lovisa via en gratis applikation i mobiltelefonen istället för att köa i telefon. Appen Valopilkku används sedan tidigare i bland annat Borgå.

Appen lokaliserar automatiskt kundens position då hen beställer en taxi. Men kunden kan också själva välja adress. Appen meddelar numret på taxin och när den beräknas komma.

Alla beställningar via appen är gratis och man kan också göra förhandsbeställningar via Valopilkku.

Valopilkku används på mer än 200 orter i Finland. Valopilkku har över 140 000 registrerade användare och över 100 000 beställningar per månad.

Det går fortfarande att beställa taxi via numret 01 00 33 44, säger vd Kim Kuhlberg vid den nya beställningscentralen Taxi Uusimaa-Nyland som startade i november.

Åklagaren: Forsbymordet är ett väldigt ovanligt och grymt fall

$
0
0

Åklagaren kräver livstidsstraff för Forsbymordet. Försvaret medger grovt dödsvållande. Domen faller om två veckor.

Den åtalade 28-åriga mannen har tigit om händelserna både under polisförhören och rättegången. Han säger att han ingenting minns av själva våldsdådet på gården i Rike nära Forsby i Lovisa.

Den enda dokumenterade kommentaren hörde rätten på fredagen. Enligt ett polisvittne hade mannen två gånger spontant upprepat meningen: ”Jag måste göra det för hon har kommit till mitt hem.” Det här skedde under rättsmedicinska undersökningar några timmar efter att han hade gripits.

Jag måste göra det för hon har kommit till mitt hem.― Den åtalade mannen.

Under den andra rättegångsdagen hördes flera poliser som vittnen. De beskrev det dramatiska gripandet av den åtalade mannen, då en polishund blev allvarligt skadad.

Elchocker med elpistol hade inte önskad verkan på den gripne. Den misstänkte 28-åringen släppte kniven han hade i sin hand först efter batongslag. Enligt poliserna verkade mannen med avsikt ha gömt sig i mörkret i en tät snårskog för att ligga i bakhåll.

- Han hade nästan en timme på sig att springa iväg från sandgropen innan vi kom till platsen med våra hundar, men valde att stanna kvar, säger ett vittne.

Gärningsmannen tog sig till fots från Forsby ABC till sin gamla hemgård i Rike. Väggskylt Bild: Yle/Mikael Kokkola Lovisa Stad,rike,rikeby

För Yle Östnyland beskriver åklagare Jukka Haavisto brottsmålet som mycket exceptionellt.

- Vi har att göra med ett väldigt ovanligt fall, att en okänd person kommer till en annans hem och sedan dödar är inte vanligt i Finland.

Förövaren och offret, en medelålders kvinna, kände inte varandra från tidigare. Den åtalade hade dock tidigare bott på gården där brottet begicks. Han var på rymmen från ett mentalsjukhus.

Karta med mordplats, Forsby och Lovisa centrum Bild: Yle Forsby å,forsbymord,karta,Lovisa,mord,Pernå,rike

Enligt åklagaren är det fråga om mord utfört på ett rått och grymt sätt. I sin slutplädering betonade han att den åtalade avsiktligt har sökt sig till gården utrustad med två eggvapen.

- Motivet var att ta över sitt hem igen. Han gjorde sig hemmastadd där efter dådet.

Försvarsadvokat Olli Piipponen ifrågasätter avsiktligheten med dådet. Det fanns ingen klar planering bakom handlingarna, säger han.

- Den åtalades mentala hälsotillstånd ska också påverka bedömningen av avsiktligheten, säger Piipponen. Att en drogmissbrukare bär eggvapen med sig är inte ovanligt.

Domen avkunnas den 16 december, om inte rätten anser att en sinnesundersökning bör göras. Både åklagaren och försvaret vill att en sådan görs.

"Ekologisk äggproduktion är mer lönsam"

$
0
0

På Hultgård i byn Mickelspiltom i Lovisa värper 1 600 hönor cirka 1 200 ägg om dagen.

Gården utvidgar nästa år med 1 000 hönor, eftersom efterfrågan för tillfället är större än utbudet. Ekologiskt producerat ger en avsevärt större marknad då man sysslar med direktförsäljning.

Enligt bonden Pieter van den Hoek är ekologisk produktion som affärsverksamhet lönsammare än konventionell produktion.

- Men det är inte en enklare affärsverksamhet. Det krävs att man har ett eget intresse. Om man tänker konventionellt och vill odla ekologiskt så tror jag att man inte håller på så värst länge, säger Pieter van den Hoek.

Bland annat rapportering och övrig byråkrati är mycket mer krävande. Det är ofta granskningar och allt är noggrant reglerat. Det skall vara tillräckligt med dagljus, fodret skall vara rätt, luftkvaliteten bra och utrymmen ska fylla kraven.

Bonden Pieter van den Hoek granskar kvaliteten på äggen Pieter van Der Hoek vid värpta ägg Bild: Yle/Stefan Paavola bonde,hultgård,lantbruk,lantbruksföretagare,pieter van den hoek,ägg,äggproduktion

Ekologiska uppsvinget fortsätter

Pieter van den Hoek tror att ökningen på efterfrågan av ekologiska produkter fortsätter.

- Så länge som folk blir mer och mer intresserade av vad de äter så ser jag inga hotbilder.

Rekoringar ger mer rum

Rekoringarna har fått ett starkt fotfäste också i Östnyland. Hultgårds produkter säljs också via den kanalen.

- Det är ett smidigt att sälja sina produkter och där ryms både stora och små producenter. En med ägg från fem hönor är lika välkommen som en med ägg från femtusen hönor, säger van den Hoek.

Rekoringarna stärker gemenskapen bland producenterna men samtidigt blir konkurrensen mer påtaglig. Enligt van den Hoek är stämningen nog bra bland producenterna i rekoringarna. Han säger att de är en positiv företeelse.

- Det är en rak kanal mellan gårdarna och konsumenterna. För Helsingforsborna är det en stor sak att få träffa bonden. Av huvudstadsborna får man nog konstiga frågor ibland.

På Hultgård har man också dikor Dikor äter hö Bild: Yle/Stefan Paavola dikor,hultgård,kor,köttproduktion,lantbruk,lantgårdar,mickelspiltom,mickelspiltom i liljendal

Inga tecken på fågelinfluensa

Fjäderfäna är inne på vintern, så Eviras varningar och krav som trädde i kraft efter att fågelinfluensa upptäcktes på Åland och i Åbo ställer inte till med ändringar i vardagsrutinerna på Hultgård.

- Om faran för smitta finns kvar på försommaren kollar vi om fåglarna får släppas ut eller inte, säger Pieter van den Hoek.

Förutom äggproduktion och odling har man också 50 dikor för köttproduktion på Hultgård.

Hultgård ligger i ett idylliskt landskap Hultgård sett från vägen Bild: Yle/Stefan Paavola bonde,Gård,hultgård,jordbruk,jordbruksprodukter,mickelspiltom,pieter van der hoek

Bland Christer Åbergs återanvända skyddsänglar

$
0
0

Hela december vakar Christer Åbergs vackert sköra skyddsänglar i galleri Colmio i Borgå. Vi kan alla vara skyddsänglar för varandra, säger konstnären.

I det lilla, stilla och vilsamma utställningsrummet står en belåten utställare. Med glada ögon ser Christer Åberg på sina små tavlor med skyddsänglar.

Han har i olika repriser jobbat med samma motiv och änglaschablon. Den nyaste versionen består av ett litet grafikblad, som är limmat på en plåtbit. Den är sedan placerad på en gammal grå trästump, täckt med ett skyddsglas.

- Slutresultatet tilltalar mitt estetiska öga, men jag vill inte heller glömma budskapet, säger Christer Åberg.

Konstverk hänger på en vägg Bild: Yle/Mikael Kokkola bildkonst,christer åberg,konst

Det är på många sätt fråga om återvinnig, både beträffande motivet och materialet. Grafikplattan skapas för 42 år sedan. Träbitarna har många hundar år på nacken.

- Alla änglar är ändå unika. Jag färgsätter dem på olika sätt och leker väldigt mycket med bladguld. Det slitna är vackert.

Den här gången kom änglarna till pågrund av en förlängd paus i målandet.

- Jag har hållit sommarpaus från målandet och den tycks fortsätta ända fram till årsskiftet. I fjol blev det en hel del verk och utställningar.

Snart kommer Christer Åberg att ta itu med ett nytt beställningsverk för Korso kyrka i Vanda.

Konstnär framför sina verk Bild: Yle/Mikael Kokkola bildkonst,christer åberg

De små skyddsänglarna tror han att tilltalar de flesta av oss.

- Också mindre religiösa mänskor säger ofta att änglarna räddade mig ur knepiga, farliga situationer. Ofta i form av andra mänskor.

- Jag hoppas förstås att mina änglar väcker den här tanken, att vi kan vara skyddsänglar för varandra.

Utställningen visas i galleri Colmio fram till den sjätte januari.

Tända ljus framför några små tavlor. Bild: Yle/Mikael Kokkola christer åberg

Akilles ångar på – nu föll JPS

$
0
0

Fyra segrar på lika många matcher är Akilles saldo i bandyligan. På söndagen var det den andra guldfavoriten JPS som fick ge sig.

Borgå Akilles har radat upp segar under inledningen av säsongen. Botnia, Veiterä, HIFK och nu JPS har i tur och ordning fått känna på hur starkt Borgålaget är den här säsongen.

JPS pekades inför säsongen ut som Akilles största utmanare om guldet men när lagen möttes i Borgå på söndagen var hemmalaget klasser bättre.

Rasmus Lindqvist gjorde fyra mål när Akilles vann med hela 8–2. Akilles övriga mål gjorde av Sami Laakkonen (2) samt Andreas Flinck och Ville-Veikko Angeria.

Akilles som är det enda obesegrade laget i ligan toppar nu tabellen på samma poäng som Kampparit. Borgålaget har dock spelat en match färre än Kampparit.

Resultat:

Akilles – JPS 8–2

OLS – HIFK 3–3

Botnia – WP 35 11–2

Narukerä – Veiterä 2–8

Inför självständighetsdagen: Kvinnor vill försvara landet utan vapen

$
0
0

Knappt 400 kvinnor väljer årligen att göra värnplikt i vårt land. Det här är bara en liten andel av alla 12.000 beväringar. Ändå är försvarsviljan hög hos kvinnor.

Även om det militära inte lockar, kan många kvinnor tänka sig att ställa upp för försvaret på andra sätt.
Så var det redan när kriget var en verklighet.

Grethel Nyman blev lotta redan som 16-åring, ett år tidigare än den officiella åldersgränsen tillät. Det krävde envishet och målmedvetenhet.

Det var på midsommaraftonen 1940 när Grethel gick förbi Svenska lycéet i Vasa, som hon bestämde sig för att hjälpa konkret. Efter kurs för sanitetslottor behövdes hon genast. Det hade varit storanfall på Karelska näset och tågen med sårade rullade in i en strid ström.

- Man hjälpte sjuksköterskorna med bäddning och serverade te på morgonen.

Förutom inom sjukvården jobbade lottorna bland annat som sanitärer, telefonister, kontorister och skötte kantiner. Totalt deltog omkring 200.000 kvinnor i verksamheten.

Jag var där mellan sju och nio på morgonen och kom tillbaka efter jobbet klockan fem. Sedan var jag där tills kvällspasset var slut klockan nio.― Grethel Nyman om tiden som lotta

Arbetet som lotta gjordes jämsides med det egna arbetet,

- Jag var där mellan sju och nio på morgonen och kom tillbaka efter jobbet klockan fem. Sedan var jag där tills kvällspasset var slut klockan nio. När jag inte hade mitt avlönade jobb på semestern och veckosluten hade jag fulla arbetsdagar som lotta.

Minnena har följt med hela livet

Lotta Svärd-rörelsen verkade i hela landet. Kaffekoppar och en kaffekanna samt en servett med Lotta Svärd-emblem. Äldre kvinnor syns i bakgrunden. Bild: Yle/ Pia Santonen andra världskriget,ekenäs,ekenäs fruntimmersförening,fruntorna,kaffe,kaffekoppar,kultur,lotta,lotta svärd,lottarörelsen,lottorna,raseborg,välgörenhet,västnyland

Grethel Nyman har hela livet burit med sig minnen av amputerade beväringar med krossade framtidsdrömmar och hemvändande krigsbarn som var ångestfyllda och livrädda för att återförenas med sina biologiska familjer efter många år i Sverige.

Ändå ryms också många trevliga minnen från tiden som lotta med.

Trots eländet var många hurtiga och skojiga och ställde till med sina spratt och annat roligt.

- Trots eländet var många hurtiga och skojiga och ställde till med sina spratt och annat roligt, säger hon.

Grethel var aktiv lotta ända till krigsslutet i september 1944. Efter det förbjöds Lotta Svärd-organisationen. Alla spår av organisationen måste utplånas. Allt från dräkter och utmärkelser till dokument skulle förstöras.

Grethel och många med henne sparade ändå en del.

- Man gömde dem helt enkelt, säger hon. Vi ville att nånting skulle bli kvar så vi placerade ut märken och sånt i olika lådor. Samtidigt var vi vettskrämda att det skulle bli undersökningar och bli fast.

Försvarsvilja och ledarskapsutbildningen lockar

Mellan åren 1944 och 1995 var kvinnorna helt utestängda från försvaret i alla dess former. Efter att armén öppnades för frivillig militärtjänstgöring för kvinnor har omkring 7000 kvinnor ryckt in.

På finlandssvenskt håll är det Nylands brigad i Dragsvik i Raseborg som oftast gäller också för de kvinnliga beväringarna.
Omkring 20 kvinnor av totalt cirka 1300 beväringar rycker in här årligen.

Daniela Wollstén (tv.) och Laura Ylén delar vardagen på Nylands brigad. Daniela Wollstén och Laura Ylén i matsalen vid Nylands brigad. Bild: Yle/ Anna Savonius daniela wollstén,laura ylén,Matsal,Nylands brigad

För Daniela Wollstén som är underofficerselev var det en självklarhet att rycka in.

- Killarna måste ju göra något för det här landet och därför måste kvinnorna också ha nån del att bära, säger hon. Jag är här för att jag tycker att alla kvinnor i den här åldern behöver göra nånting för försvaret. Det behöver inte vara vapentjänst, men någonting.

Underofficerseleven Laura Ylén betonar försvarsviljans betydelse.

- Försvarsviljan är ju helt central för ett land. Annars är det ju fritt fram för andra att bara marschera in och ta allting, säger hon.

Försvarsviljan är ju helt central för ett land. Annars är det ju fritt fram för andra att bara marschera in och ta allting.― Laura Ylén

Förutom försvarsviljan lockade arméns ledarskapsutbildning.

- Jag vill ha den här utbildningen, säger Laura.

Kvinnlig miitärtjänst kräver solidaritet

Finland står inför sin 99. självständighetsdag. För underofficerseleverna är det en speciell dag.

- Alltid när självständighetsdagen kommer känner jag att en liten låga börjar brinna inom mig., säger Daniela Wollstén. Försvarsvilja är ett ämne som är lite undangömt i det civila. Här märker man att det är ett tema som borde diskuteras mera. Det finns försvarsvilliga unga och det kommer alltid att vara så.

Kaptenlöjtnanten Henrika Backlund vill ta hand om kvinnorna som rycker in. Henrika Backlund är kaptenlöjtnant och tjänstgör vid Nylands brigad. Bild: Yle/ Anna Savonius henrika backlund,Kaptenlöjtnant,Nylands brigad

Under de drygt 20 år som försvaret har varit öppet för kvinnor har en del avancerat.

Kaptenlöjtnanten Henrika Backlund är en av dem. Hon betonar vikten av kvinnorna i armén håller ihop.

- Man måste vara solidarisk kvinnor emellan och stöda varann, oberoende av militärgrad, befäl eller beväring, säger hon. Det är min skyldighet som äldre militärperson att stöda och hjälpa kvinnor som gör sin militärtjänstgöring.

Det är min skyldighet som äldre militärperson att stöda och hjälpa kvinnor som gör sin militärtjänstgöring.― Henrika Backlund

I praktiken är Finlands armé ändå fortfarande mycket manlig både vad gäller utrustning och utbildning. Detta trots att det numera finns faciliteter för kvinnor, skilda omklädningsrum och toaletter samt bland annat skilda gränser i fysiska test.

- Jag hävdar att det inte finns något som vi kallar kvinnligt ledarskap utan alla leder utgående från sin individuella färdighet. Man ska inte göra skillnad på kön här, slår Henrika Backlund fast.

God fysik är avgörande om man ska klara sig inom det militära. Henrika Backlund tränar ofta och hårt Henrika Backlund på löpmatta i idrottshuset vid Nylands brigad. Bild: Yle/ Anna Savonius henrika backlund,Kaptenlöjtnant,Nylands brigad

Också i militären förbereder man sig för Finlands 100-årsjubileum och tankarna kring självständighetstiden är många.

- Ju äldre jag blir desto mer börjar jag uppskatta det tidigare generationer har byggt upp, ett fritt land med ren natur, möjlighet till utbildning och en känsla av vara trygg, säger Henrika Backlund. Det kanske jag inte förstod att uppskatta när jag var yngre. Nu år för år uppskattar jag det mer och mer. Jag vill också själv arbeta för att nästa generation ska ha möjlighet till det här.

Nej till värnplikt, men ja till försvar

Michaela Salminen är bagare i Åbo. Hon funderade en tid på att rycka in, men ändrade sig.

- Jag tycker att armén borde vara frivilligt för båda. Då skulle flera intresserade rycka in. Det skulle också vara lättare för män som inte vill göra armétjänst att komma undan, säger hon.

- Kvinnor kan lika mycket som män, slår Michaela Salminen fast. Surdegsbagare Michaela Salminen Bild: Yle/Maud Stolpe michaela salminen

Trots att det inte blev armén för Michaela, är hon fortfarande beredd att göra sitt för landet om en kris skulle uppstå.

- Jag skulle nog fortsätta att baka bröd, säger hon. Mjöl och vatten finns det säkert tillgång till. Jag skulle baka bröd åt folket så att det skulle finnas mat att äta.

Jag skulle baka bröd åt folket så att det skulle finnas mat att äta.― Michaela Salminen

Camilla Rautanen är hälsovårdare och mödrarådgivare i Pargas. Hon tycker det är bra med allmän värnplikt för män och frivillighet för kvinnor. Frivillighet för alla kan leda till brist på manskap. Hon flaggar ändå för flera kvinnor i det militära.

- Är det tillräckligt många karlar på ett ställe så ställer det till problem och är det för många kvinnor så ställer det till problem, säger hon. En jämn blandning skulle vara det bästa.

Camilla Rautanen talar för en i huvudsak manlig armé. Hälsovårdare Camilla Rautanen i mödrarådgivningen i Pargas Bild: Yle/Maud Stolpe nb camilla rautanen

Efter att ha skippat tanken på att själv göra militärtjänst, finns ändå försvarsviljan kvar också hos Camilla.

- I och med mitt jobb tänker jag mig att det fortsättningsvis föds barn och att jag har en uppgift utanför kriget, på hemmafronten, så att säga. Om jag sedan behövs för att ta hand om skadade så visst är jag villig att tänka på den biten också.

"Föräldraskap är inget hinder"

Kommunikationskonsulten och kommunpolitikern Elli Flen gjorde frivillig värnplikt för flera år sen. Bland annat för att kunna ta värvning som fredsbevarare.

Elli Flen var fredsbevarae i Afganistan och Kosovo. leende blond kvinna Bild: Yle/Roy Fogde elli flén,försvaret,premiärlöjtnant

I dag är Elli Flen premiärlöjtnant i reserven och övertygad om att landet behöver obligatorisk kvinnlig värnplikt.

- Från jämlikhets synvinkel är det inte försvarbart att ha en lagstiftning som diskriminerar män. Nu förpliktigas finländska medborgare på basen av kön. Man är förpliktade att försvara landet, kvinnor är välkomna med om de vill.

Elli Flen är också småbarns mamma. Att rycka in vid en eventuell kris är en självklarhet för henne. Argumentet är att också pappor till små barn gör det.

- Att jag är mamma befriar inte mig, säger hon. Inte blir män heller befriade fast de är pappor. I fredstid blir de inte ens befriade från värnplikt fast de är ensamstående pappor.

Inte blir män heller befriade fast de är pappor. I fredstid blir de inte ens befriade från värnplikt fast de är ensamstående pappor.― Elli Flen

Självständigheten är grunden till det mesta för Elli Flen. Hon påminner om den frihet och de förmåner Finland har genom den. För henne är självständighetsdagen den dag då vi kan fira det vi resten av dagarna tar för givet.

- Vi tar för givet att vi ringer 112 och det kommer en brandbil. Vi tar för givet att vi får rösta i val. Vi tar för givet att vi blir rättvist behandlade om vi hamnar i domstol. Vi är ett av dom få länder i världen där det här är en självklar lyx för oss.

Självständighetsdagen är den dag då vi kan fira det vi resten av dagarna tar för givet.― Elli Flen

Tvåkönad armé gynnar samhällsutvecklingen

Biträdande professorn Salla Tuori talar för en helt ny struktur för armén. Biträdande professor Salla Tuori i sitt arbetsrum på Åbo Akademi Bild: Yle/Maud Stolpe nb salla tuori

Finlands armé är alltså fortfarande väldigt mansdominerad.

Biträdande professorn i genusvetenskap vid Åbo Akademi, Salla Tuori, är kritisk mot den ledarskapsutbíldning som ges inom den finländska armén.

Hon talar i stället varmt för en tvåkönad armé. En sådan kunde stärka jämställdhet, hållbara utveckling och demokrati. Hon nämner armén i provinsen Rojava i syriska Kurdistan som ett exempel.

- Alla som går i armén eller får en militär utbildning där lär sig de här sakerna ingående. Det bygger på en väldigt annorlunda struktur än vår eller andra europeiska länders försvarsmakter har, säger Tuori.

Se programmet här:

Sänds också i Yle Fem måndag 5.12.2016 kl 20.00 samt tisdag 6.12. kl 17.25.

Lägergård i Sibbo totalförstörd i brand

$
0
0

En lägergård på Norrkullalandet i Sibbo har totalförstörts i en brand, meddelar räddningsverket i Östra Nyland.

Lägercentret, som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet, kallas för Honkalinna och dess ursprungliga arkitekt är Lars Sonck.

- Byggnaden var totalförstörd redan före räddningsverket kom till platsen. Det är omöjligt att säga vad som orsakade branden, säger jourande brandmästare Björn Westermark.

Polisen fortsätter utreda branden på måndag. Enligt nuvarande uppgifter fanns inga människor plats under branden.

Räddningsverket utförde ännu sent på söndagskvällen eftersläckningsarbeten på platsen.


Akilles dambandylag spelade sina första matcher på över 20 år

$
0
0

Det gick bättre än väntat då Borgålaget deltog i årets första FM-delturnering i S:t Michel under veckoslutet.

Enligt ett pressmeddelande från Borgå Akilles åkte laget i väg utan större förväntningar.

Målet var att försöka hitta de rätta spelplatserna och att svetsa ihop laget.

Det blev ändå två segrar för Akilles. Vastus från Kemi föll med siffrorna 5-1 medan Kampparit från S:t Michel föll med siffrorna 9-2.

Däremot förlorade Akilles damer matchen mot Wiipurin Sudet från Villmanstrand. Matchen slutade 9-1 till Sudet.

Älg gick genom isen utanför Vessö – FBK räddade tiotaggaren

$
0
0

I tre timmar kämpade Wessö FBK med att få upp en stor älgtjur från isen utanför Köttboda i Borgå.

På lördagen tog det tretton man tre timmar att hjälpa upp en älg som gått genom isen utanför Vessö.

Älgtjur gick genom isen utanför Vessö och simmar runt i vaken. Bild: Wessö FBK wessö fbk,älg genom isen

Vad som fick älgen att gå ut på isen är ett mysterium, men man kan se stranden på andra sidan viken så antagligen var den på väg dit.

- Vi gjorde en ränna med issåg och motorsåg in från vaken så den kunde simma in, berättar kårchef Patrick Nyholm från Wessö FBK.

Han säger att man inte hade klarat av manövern utan yträddaren.

Yträddare Gunnar Fagerstedt sågade en ränna så att älgen kunde simma in till land. Yträddare Gunnar Fagerstedt sågade en ränna så att älgen kunde simma in till land. Bild: Wessö FBK wessö fbk,älg genom isen

Vid stranden fick räddningsmanskapet hjälpa in älgtjuren till torra land med hjälp av rep.

- Man tar inte i en tiotaggare så där bara. Den förstod nog inte att vi ville hjälpa, säger Nyholm.

Yträddare Gunnar Fagerstedt hjälpte älgen komma in mot land. Bild: Wessö FBK wessö fbk,älg genom isen

Efter en stund steg älgen upp och lunkade senare till skogs.

Nyholm varnar för att isen fortfarande är svag. Även om den ser bra ut så ska man vara försiktig.

Utbudet på hyreslägenheter varierar i de östnyländska kommunerna

$
0
0

Det är viktigt för en växande kommun att kunna erbjuda hyreslägenheter för sina invånare. I de östnyländska kommunerna varierar utbudet stort.

Flest hyresbostäder finns det i Borgå. På hyra bodde år 2015 hela 6 322 hushåll, vilket är 27 procent av hushållen i kommunen. På andra plats kommer Lovisa där 25 procent av hushållen bor på hyra.

Mörskom har det minsta antalet hyresbostäder, endast 127 stycken år 2015. Mörskom är mycket mindre än Borgå och Lovisa, men i kommunen äger man mycket oftare sitt hem. Endast 14 procent av hushållen bor på hyra.

Det minsta antalet hyresbostäder jämfört med alla hushåll i kommunen finns i Pyttis. Endast en tiondel av alla bostäder är hyrda.

Antalet hyresbostäder i Östnyland per kommun under 2005-2015
KommunÅr 2005År 2007År 2009År 2011År 2013År 2015
Sibbo1 0989949849669611 148
Borgå5 9985 8515 8515 9376 0306 322
Mörskom165140144149135127
Lovisa2 0741 965 1 862 1 8831 8231 903
Lappräsk321295271272260259
Pyttis299277269259233239

Folk i olika livssituationer väljer att bo på hyra

I Liljendal, Lovisa finns det ett stort behov av hyreslägenheter, de nuvarande bostäderna står aldrig tomma. Då en hyresgäst flyttar ut flyttar en annan genast in.

Byns ungdomar lämnar högst antagligen hemknutarna vid något skede för att studera. Då de är färdigtutbildade vill de möjligtvis flytta tillbaka till byn, men om det inte finns hyreslägenheter finns det en chans att de inte återvänder. Få studerande har råd att köpa ett hus genast efter studierna.

Liljendal ska få fler hyresbostäder. Eskilomvägen och Liljendal kyrka. Bild: Yle / Hanna Othman eskilomvägen,liljendal,liljendal,lovisa,rosenkulla

I Liljendal finns dessutom företag som är intresserade av att utvidga sin verksamhet, men har märkt att det är svårt att hitta nya arbetstagare om det inte finns hyreslägenheter för den nya arbetskraften. Arbetare som flyttar långa sträckor för ett jobb vill ofta först hyra en lägenhet medan man kollar om både jobbet och den nya kommunen är rätt för en.

I Liljendal ska man så småningom börja bygga 18 nya hyreslägenheter intill Liljendal kyrka i Sävträsk.

Små kommuner säljer bort, stora bygger till

Trenden i de mindre kommunerna Lappträsk, Mörskom och Pyttis visar att antalet hyreslägenheter är på väg neråt. Dels säljer man bort gamla hyreslägenheter, dels byggs inte nya istället.

Borgå har byggt 300 nya hyreslägenheter under de senaste tre åren. Lovisa har fått 80 nya och Sibbo har fått 200 de senaste tre åren.

Sibbo satsar mycket på att bygga nytt bland annat i Nickby och i området runt Söderkulla, något som märks i siffrorna. Under de senaste tio åren har antalet hyresbostäder stampat på stället, speciellt efter att Sibbo förlorade de västra delarna till Helsingfors. Men de senaste åren pekar siffrorna skarpt uppåt.

I Borgå byggs ett stort hus med studentbostäder. Byggnadsskiss Bild: a-bostäder borgå a-bostäder,studentbostäder

I Näse i Borgå byggs som bäst ett hus med 119 studentbostäder. Nybygget är viktigt för stadens skolor, men kommer möjligtvis också att lösgöra lägenheter på privata marknaden för icke studerande invånare.

I Lovisa slår man vid årsskiftet ihop åtta bostadsbolag som varit små och haft svårt med större investeringar. Fusionen torde stärka deras ekonomi, och göra behovet av nya lägenheter mera överskådligt.

Statistikcentralens webbsida kan du bekanta sig närmare med siffrorna över hyresbostäder i Östnyland.

Ung och vilse på vägen - får man hjälp på svenska?

$
0
0

Mängder av unga och unga vuxna i Finland har varken jobb eller studieplats. I huvudstadsregionen är siffran omkring tiotusen och totalantalet i hela landet flera tiotals tusen.
Kan Navigatorn hjälpa dem?

Navigatorn i Kampen i Helsingfors. Ett av 35 motsvarande ställen i Finland. Navigatorn-stödservice för unga och unga vuxna under 30. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle navigatorn

Navigatorn är en service för 15-29-åringar som behöver hjälp med att hitta riktningen i vardagen. Idén är att den unga kan få hjälp med många olika saker på ett och samma ställe.

Målet är ett jobb eller en studieplats men det kan också vara frågan om mer primära behov som behöver tillgodoses.

- En del har kanske avbrutna studier, andra mentala problem, någon är kanske bostadslös, konstaterar Frida Westerback, forskarsocialarbetare vid Mathilda Wrede-institutet och doktorand vid Helsingfors universitet.

Att hitta rätt

Ibland handlar det alltså om att först ordna upp vardagen och själslivet innan studier eller jobb kan bli aktuella. Sådant som att hjälpa den unga att hitta en bostad, hänvisa till rätt instans för de mentala problemen och bygga upp en rehabilitering för att komma tillbaka till en fungerande vardag.

Att stärka den ungas självförtroende kan likaså vara en central sak.

Navigatorn-stödservice för unga och unga vuxna under 30. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle navigatorn

En del av regeringsprogrammet

Navigatorn, på finska Ohjaamo, är en ny grej, initierad av regeringen.

De första servicepunkterna dök upp 2015 och antalet är nu uppe i 35 på olika ställen i Finland.

På serviceställena finns socialarbetare, hälsovårdare, TE-byråns sakkunniga, arbetslivscoacher, speciallärare, studiehandledare, ungdomsledare och psykologer.

Utöver de anställda samarbetar Navigatorerna med FPA, social- och hälsovårdssektorn, ungdomsverkstäder, läroanstalter, ekonomi- och skuldrådgivning, ungdoms- och vuxenpsykiatri samt tredje sektorn.

En av servicepunkterna finns i Kampen i Helsingfors.

Hadi uppskattar den service han fått det senaste året. Hadi besöker Navigatorn i Kampen i Helsingfors. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle Hadi,navigatorn

En av de unga på plats den här dagen är 29-åriga Hadi. Han kom från Afghanistan till Finland för sex år sen och blir till julen utbildad svetsare. Jobb just som svetsare eller något inom byggbranschen är vad han söker.

- Jag har varit kund här i ett år. Servicen är bra. Personalen har hjälpt mig bland annat att skriva CV och så har vi sökt arbetsplatser på nätet tillsammans, berättar Hadi.

Lätt att komma

Till Navigatorn ska man kunna komma utan tidsbeställning och viss service går att få också helt anonymt.

Navigatorn fungerar tvåspråkigt bland annat i Vasa och Borgå och tanken är att den ska göra det också i huvudstadsregionen.

Men helt som på Strömsö har det inte gått sen starten.

Av den fasta personalen på Navigatorn i Helsingfors, 27 personer, kan endast 3-5 personer betjäna på svenska.

- Det är orealistiskt att tänka att allt ska finnas på svenska på de här ställena i huvudstadsregionen, konstaterar Frida Westerback som på uppdrag av tankesmedjan Magma skrivit en pamflett om den svenskspråkiga service Navigatorn i huvudstadsregionen erbjuder.

Frida Westerback föreslår tydligt nätverk av kontaktpersoner för svenskspråkiga unga. Frida Westerback har tittat på Navigatorns svenskspråkiga service. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle frida westerback

Men för att bibehålla konceptet att man ändå via ett och samma ställe kan få hjälp med många olika problem - också på svenska - behöver de svenskspråkiga resurserna runt om i huvudstadsregionen istället koordineras, lyfter Frida Westerback fram i sin utredning.

Man behöver ta fram ett tydligt nätverk av folk som jobbar inom de olika centrala områdena och som också pratar svenska.

- Så personalen på Navigatorerna kan hänvisa de svenskspråkiga unga till servicepersoner som kan tala svenska med dem.

Sju procent av kunderna svenskspråkiga unga

Enligt uppgifter från i våras så hade 39 av 555 unga som fick fördjupad handledning på Navigatorn i Helsingfors svenska som modersmål. Men de kan vara fler, en del av de tvåspråkiga har kanske tagit emot servicen på finska och saknas i den svenska statistiken.

Andelen svenskspråkiga kunder är hursomhelst lite högre än andelen svenskspråkiga unga i Helsingfors, så ett behov av service på svenska finns, konstaterar Frida Westerback i rapporten.

Navigatorns FB-sida

Medborgarupprop mot stormarknad på västra åstranden i Borgå

$
0
0

Flera kända kulturarbetare, veteranpolitiker och företagare motsätter sig Borgå stads planer på ett hotell och en stormarknad invid Konstfabriken.

Ett medborgarupprop har startats för att förhindra att Borgå stads planer för västra åstranden förverkligas. På listan över undertecknare finns kända Borgåbor från flera olika branscher.

"Alla tiders stadsplaneringskatastrof"

I uppropet sägs att Borgå hotas av kanske alla tiders stadsplaneringskatastrof. Undertecknarna hänvisar till den värdefulla åmiljön, som enligt dem skulle förstöras av det som Borgå stad nu planerar invid Konstfabriken.

De påpekar också att en stormarknad på västra åstranden skulle konkurrera med stadens nuvarande centrum och urgröpa det ytterligare.

- Vi undertecknande kan inte godkänna förstörelsen av den värdefulla åmiljön eller utsätta stadens centrum för en livshotande påverkan, skriver initiativtagarna i uppropet.

Namninsamling har öppnats för allmänheten

Kärntruppen bakom medborgaruppropet består av Marikki Hakola, Kaj Bärlund, Lauri Rissanen, Petteri Saario och Pasi Siltakorpi. De har fått runt 70 undertecknare med sig redan innan en namninsamling nu öppnats för allmänheten.

Bland de 72 som har skrivit under uppropet finns Christer Björkstrand, Juha Elo, Egil Green, Tove Hagman, Dan Henriksson, Merja Herranen, Jaakko Jalonen, Airi Kallio, Kaisa Leka, Jocke Lybeck, Birgitta Palmqvist, Pontus Palmqvist, Riku Stenros och Christer Åberg.

Viewing all 22386 articles
Browse latest View live


Latest Images

<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>