Lovisa stads tidigare näringslivsansvariga Tiina Keskimäki meddelar att hon har lämnat in ett klagomål till justitieombudsmannen angående stadsdirektörsvalet i Lovisa. Keskimäki sökte tjänsten men kallades inte till intervju.
Femton personer sökte jobbet som stadsdirektör i Lovisa. Lovisa stads tidigare näringslivsansvariga Tiina Keskimäki var en av dem.
Av de femton kallades sju personer till en intervju.
Nu har Keskimäki lämnat in ett klagomål till JO över processen. Det meddelar hon i ett mejl till lokalmedierna.
Meriterna har inte jämförts
Enligt henne har man inte gjort någon lagstadgad jämförelse av direktörskandidaternas meriter. Keskimäki anser att processen måste tas om från början.
Keskimäki säger också att Lovisa stads personalchef har meddelat henne att jämförelsen av meriterna görs först efter att man valt en stadsdirektör. Då skickas jämförelsen också ut till alla sökande.
Tiina Keskimäki jobbade tidigare som näringslivschef vid Lovisa stad men blev uppsagd. Lovisa stad och Keskimäki har varit involverade i en lång rättsprocess med anledning av uppsägningen.
Numera jobbar hon som informatör för MV-lehti.
Valet av stadsdirektör pågår fortfarande
Lovisa stad har gallrat bland stadsdirektörskandidaterna ytterligare en gång efter den första intervjuomgången. Nu är fyra kandidater kvar i racet.
De ska intervjuas en andra gång den 14 augusti, varefter man gör ytterligare en gallring innan lämplighetstesterna.
Med mindre än en vecka kvar till skolstarten har förskolebarnen på Pellinge ännu ingen skolskjuts. Föräldrarna står nu handfallna i väntan på ett beslut från Borgå stad.
Det ursprungliga beslutet om att förskolebarnens föräldrar förväntas sköta skjutsandet på egen hand mot en kilometerersättning fattades i juni. Sedan dess har föräldrarna lämnat in en kompletterande ansökan men den har nu fått avslag av bildningssektorn.
Christer Andersson, vars barn hör till dem som påverkas, har svårt att begripa resonemanget.
Christer Andersson och Piritta Halonen hör till de föräldrar vars barn inte får skjuts.Christer Andersson och Piritta HalonenBild: Yle / Petter BlomqvistPellinge,skoltransport
– För oss som bor och jobbar i skärgården förväntas det då nu att vi kör våra barn två gånger 45 kilometer per dag, blir cirka 18 000 kilometer på ett läsår! Ersättningen staden står för täcker inte ens bränslekostnaderna! skriver han på sin Facebook-sida.
Till Yle Östnyland säger Andersson att föräldrarna nu försöker hitta en gemensam lösning.
– Vi får försöka komma överens på något sätt eller så får barnen bli hemma från förskolan, säger Andersson.
Piritta Halonen har också barn i förskoleåldern och tror att det kan vara svårt att lösa skjutsarna på egen hand.
– Vi får försöka samarbeta för att sköta om skjutsandet men jag tror att det kommer vara mycket svårt att genomföra.
Reglerna öppna för tolkning
Bildningsdirektör Hilding Mattsson motiverar beslutet med att reglerna har följts enligt hur de är formulerade.
– Enligt bestämmelsena är föräldrarnas arbetsförhinder inte en giltig orsak till att man ska göra ett undantag gällande skolskjutsarna. Vi måste behandla alla familjer lika, säger Mattsson.
Förälder Piritta Halonen säger att det inte är så enkelt.
– Alla människor är inte stöpta i samma form. Det borde man tänka på när man fattar såna här beslut. Om man vill hålla skärgården vid liv så måste man också kunna bo och arbeta där.
Det verkar som om det är en bunt huvudlösa hönor som fattar besluten.― Tom Englund - förälder
De ursprungliga reglerna gällande skolskjutsarna skrevs i mars 2016 och under föregående läsår ordnades skolskjutsar till barnen på Pellinge. I år har man ändå beslutat att tolka reglerna på ett annat sätt.
Beslut kommer först efter skolstarten
Bildningsnämndens ordförande Catharina von Schoultz (SFP) tycker själv att situationen är oskälig men att ett beslut om en ändring av reglerna måste fattas för att situationen ska kunna lösas.
– Eftersom det tydligen finns möjlighet för olika tolkningar så måste vi se över reglerna och göra dem tydligare så att det inte bli olika tolkningar från år till år.
Bildningsnämndens ordförande Catharina von SchoultzCatharina von SchoultzBild: Yle/Stefan HärusBorgå,Borgå folkakademi,Catharina von Schoultz,borgå folkakademi
Bildningsnämndens möte är den 22 augusti, en knapp vecka efter skolstarten den 15 augusti. von Schoultz säger att det är beklagligt att det dröjt så länge men hon tror att en lösning går att hitta.
– Det är säkert skäligt att ändra på reglerna i det här fallet. Viljan finns att vi ska lösa det här på ett vettigt sätt.
Många föräldrar är inte övertygade. Tom Englund, vars barn hör till de som drabbats, har inget gott att säga om bildningssektorn.
– Deras system är förkastligt. Det verkar som om det är en bunt huvudlösa hönor som fattar besluten, säger Englund.
Efter ett beslut i bildningsnämnden i mars 2016 kommer förskolebarnen på Pellinge inte längre ha rätt till skolskjuts till förskolan i Ebbo. Flera föräldrar är förundrade och upprörda över beslutet.
Årets Popkalas satsar stort på barn och barnsinnade. Under barnkalaset får man lyssna på Sås och Kopp samt Robin Hund & Hans glada orkester.
Årets Popkalas bjuder på massor av musik. På artistlistan finns det mesta, någonting för alla.
Barnkalaset äger rum lördagen den 26 augusti klockan 15 på den gamla järnvägsstationen i Borgå, det vill säga strax före själva Popkalaset inleds klockan 16.
Humoristiska sånger och sketcher
Under barnkalaset kommer man att få se Robin Hund & Hans glada orkester uppträda tillsammans med Sås och Kopp. Det lovas både fartfyllda och lugna stunder med sång och dans.
Barnmusiklegenderna Sås och Kopp har under sina över 20 år specialiserat sig på humoristiska sånger och sketcher. Deras sångtexter leker friskt med det svenska språket. Skivorna klassificeras som barnmusik men de är populära även bland vuxna.
Robin Hund & Hans glada orkester har på sina fem år även hunnit med massor: hundratals spelningar och sex album.
Publiken brukar beskriva deras musik som svängig och rytmisk. Speciellt de fyndiga och roliga texterna brukar få även de minsta barnen på gott humör.
Hoppborg och ponnyridning
Barnkalaset tar inte slut där. Arrangörerna Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU lovar även hoppborg och ponnyridning.
Inträdesavgiften till Barnkalaset är 10 euro per person. Biljetter säljs enbart vid porten strax före evenemanget.
De som redan har köpt en biljett till hela dagen kommer även in med den till barnkalaset.
Lovisa satsade på en stor marknadsföringskampanj under våren och den har burit frukt. En hel del människor och speciellt barnfamiljer från huvudstadsregionen besökte Lovisa under sommaren.
Under slutet av våren kunde man se reklam för sommarstaden Lovisa på spårvagnar och på ryggstöden i bussarna i Helsingfors.
Marknadsföringskampanjen tycks ha burit frukt. Företagare i Lovisa tycker att fler människor från huvudstadsregionen har besökt staden under sommaren, berättar turistsekreterare Lilian Järvinen.
Lilian Järvinen är nöjd över mängden turister under sommaren.Lilian Järvinen. Bild: Yle/Sofia StrömgårdLovisa,lilian järvinen
– Vi har försökt locka folk hit från huvudstadsregionen, speciellt barnfamiljer, och jag tycker att de ökat. Och det har varit roligt att höra att många av barnfamiljerna också har övernattat här.
Barnfamiljerna lockas av Ada och Glada samt småfolkets stig.
Staden har gjort kartor för familjens minsta som kan gå på upptäcktsfärd, öppna dörrar och kika in på småfolket i Lovisa.
Lovisa koncentrerar sig nästan till hundra procent på inhemska turister. Enligt turistbyråns statistik har mängden turister varit i stort sett den samma som i fjol.
Svartholmtrafiken kom i gång sent
Båtturerna till Svartholm körde i gång senare än vanligt. På midsommarkvällen gick den första båten till ön.
Förseningen berodde på att Lovisa hade problem med att över huvud taget hitta ett företag som var villigt att sköta båttrafiken.
Båttrafiken upphörde på söndagen och enligt den preliminära statistiken var Svartholm lika välbesökt som i fjol.
– I våra barnäventyr och guidade turer så har det deltagit precis lika mycket människor som i fjol. Det har varit en lyckad sommar på Svartholm, säger Järvinen.
Eftersom försommaren var kylig spelade det knappast någon roll att båttrafiken inleddes först i slutet av juni. Regn brukar ha en avskräckande effekt om man måste ta sig ut med båt till ett turistmål.
Juli bjöd på bättre väder och då besökte en hel del människor Svartholm.
– Svartholm är en av våra viktigaste attraktioner och människor är intresserade av stället. Det är viktigt både för Lovisabor som åker ut med sina egna båtar och turisterna som kommer någon annanstans ifrån.
Själv tycker Lilian Järvinen att den historiska aspekten och de händelser som ägt rum på Svartholm är det som lockar.
Sommarens höjdpunkt i antågande
Även om båttrafiken till Svartholm upphört för säsongen så är sommaren ännu inte slut i Lovisa.
Både Skeppsbron och Strömfors bruk håller i gång ända in i september och sommarens största evenemang, Lovisa historiska hus, går av stapeln det sista veckoslutet i augusti.
Strömfors bruk har öppna dörrar ännu ett tag till.Strömfors bruksområde.Bild: Yle / Hanna Othmanströmfors bruk
– Just nu förbereder vi Lovisaveckan med massor med program. Sedan avslutas veckan med Lovisa historiska hus som är vårt största sommarevenemang. Så vi har egentligen den bästa biten framför oss, säger Järvinen.
Sommarsäsongen får ett värdigt avslut med kammarmusikfestivalen Sibeliusdagarna som ordnas mellan den 7 och 10 september.
Restaurangägarna har tagit saken i egna händer för att skydda sina gäster från fåglarna.
Restaurangerna i Gamla stan i Borgå har länge förargat sig över kajorna, som ofta antastar gästerna vid uteserveringarna.
Andreas Frankenhaeuser som driver restaurangen Zum Beispiel säger att de haft problem med fåglarna i många år.
– Vi har fått mycket respons från våra kunder om att allt varit bra förutom kajorna.
Plasthök
Nu har man tillsammans med restaurangen Hanna-Maria satt upp en fågelskrämma för att försöka bli kvitt fåglarna. Fågelskrämman är i form av en hök av plast på en påle, fäst med ett snöre.
– Vi har försökt med allt möjligt, bland annat försökt lägga ut plastormar för att skrämma bort dem men det har inte lyckats. Jag har sett att en del restauranger i Helsingfors har såna här plasthökar.
Ännu vet Frankenhaeuser inte om tricket har fungerat.
– Den sattes upp på torsdagen och ännu har det inte varit så många terassgäster. Det återstår att se om det fungerar.
Sibbo kommun gör sig redo för att skjutsa barnen till skolan även i år. Rutterna är de samma och tidtabellerna nästan en kopia av fjolårets.
- Inför skolstarten är det många föräldrar som funderar på det här med skolskjuts och vi får naturligtvis nya ansökningar här under dagarna. Vi behandlar dem i den takt vi hinner för att försöka ordna skjutsen så snabbt som möjligt.
Det säger avdelningssekreterare Benjamin Helling vid bildningsavdelningen i Sibbo.
- Taxitidtabellerna är gjorda och har skickats till hem med elever som har taxiskjuts. Busskorten är också beställda och klara att delas ut till eleverna den första skoldagen.
Kollektivtrafiken också klar för skolstart
Under våren har bildningsavdelningen möts med HRT (Helsingforsregionens trafik) och NTM-centralerna (Närings-, trafik och miljöcentralen).
HRT har meddelat att man i princip följer fjolårets tidtabell.
Tiderna för när skolorna börjar och slutar för dagen ser rätt lika ut som det förra läsåret. Förändringarna i linjetrafiken är dessutom få.
- Det är sammanlagt två förändringar och de kommer inte att beröra skolelever just alls. Vad jag minns upphör en rutt som trafikerar från Borgnäshållet mitt på dagen som ingen använder, säger Helling.
Buss bogseras av bärgningsbil.Skolbuss har dragits upp ur diket.Bild: YLE / Pia Santonenvästnyland
Yle Östnyland har tidigare rapporterat om förseningar och inhiberade bussturer vintertid.
De har lett till att skolelever har fått stanna hemma på grund av att bussarna inte har trafikerat.
Det händer också då och då att bussar slirar ner i diket när vägarna är hala.
Har kommunen diskuterat problematiken med HRT?
- De klagomål som jag har fått har skickats vidare till HRT. Jag minns att det var aktuellt i vintras på grund av föret, men det har varit enskilda fall på någon rutt, säger Benjamin Helling.
- Jag vet inte om föräldrarna sedan har tagit kontakt med kommunen eller HRT, men vi har bara fått några anmälningar.
När det gäller halka och dåligt väglag är det i sista hand chaufförerna som bedömer om de väljer att köra.
- Om det är en liten väg och chauffören bedömer att det skulle vara farlig för passagerarna att köra på den så kan det bli avvikelser från tidtabellen, konstaterar Helling.
Oljevägen i SibboOljevägen.Bild: YLE/AG Karlssonoljevägen
I bildningsutskottets skolskjutsprinciper nämns att det inte finns någon skolväg som klassas som direkt trygg.
För två år sedan klassificerades ett tiotal vägar, vägavsnitt och korsningar som farliga för elever i förskolor och de lägre klasserna (åk 0-3).
Har det då skett någon förändring gällande farliga skolvägar?
- Nej, inte sen 2015, men det hör till de mest återkommande tvistemålet. Det här med farlig väg är en väldigt subjektiv fråga, men kommunen beviljar skjuts när det gäller de vägar som kommunen har klassificerat som farliga, till exempel Oljevägen, säger Helling.
Sibbobussarnas avgångsperrong på Järnvägstorget i Helsingfors finns sedan onsdagen på en annan plats. Saken har irriterat de pendlande Sibboborna på grund av bristfällig information.
Sibbobon Kicka Lindroos är en av dem. Hon har på Twitter ondgjort sig över arrangemangen:
"Nu räcker det HSL-HRT! Femte flytten av perrong för Sibbobussarna från Järnvägstorget på två år. Utan varning! Var finns kundperspektivet?"
Nyt riittää @HSL_HRT ! - Femte flytten av perrong för Sibbobussarna från Järnvägstorget på två år. Utan varning! Missä asiakasnäkökulma??? pic.twitter.com/dZ90jpzUMu
Det var i augusti för tre år sedan som Nickbybussens ändstation i Helsingfors flyttade från Kampen till Järnvägstorget. Det som Helsingforsregionens trafik (HRT) ville uppnå var en snabbare rutt, eftersom bussarna ofta satt fast i rusningstrafiken på Sturegatan och invid Operan.
Under de två senaste åren har Sibbobussarnas avgångsperrong flyttat inom Järnvägstorget ett otal gånger.
- Åtminstone har de två senaste flyttningarna av avgångsperrong skett utan någon som helst information. Jag förstod att också busschaufförerna var upprörda eftersom de hade fått informationen i sista minuten, berättar Lindroos.
Sibbobor som yra höns på Järnvägstorget
Kicka Lindroos berättar vidare att det har varit många Sibbobor som stått vid den perrong man blivit van vid och undrat varifrån Sibbobussen avgår. På våren var situationen likadan.
- Det fanns inga meddelanden om varifrån Sibbobussen avgår. De första gångerna sköttes informationen klanderfritt men de senaste gångerna har det inte funnits information varken i bussar eller på andra platser. Åtminstone inte så att passagerarna lätt kunde ha kommit över informationen, säger Lindroos.
Resultatet har varit att Sibboborna har sprungit omkring på torget för att hitta den perrong därifrån bussarna till Sibbo avgår.
- Är man i god tid hinner man nog hitta perrongen men om man kommer från jobbet till Järnvägstorget i sista minuten så har man missat bussen. Det har hänt den här veckan, säger Lindroos.
Det som Lindroos önskar sig är ordentlig information via olika kanaler och på olika platser och gärna också om hur långa de tillfälliga arrangemangen är.
HRT har informerat om förändringarna också på sin webbplats - bland annat med hjälp av en karta. Sibbobussarna avgår från perrong 13 högst uppe på bilden.Karta över bussperrongerna på Järnvägstorget i HelsingforsBild: HRTHelsingforsregionens trafik,Järnvägstorget, Helsingfors stad,bussar,perrong
"Vi har nog informerat"
- Vi har nog informerat på olika håll. Bland annat har det funnits information på HRT:s infopunkt och på bussterminalkartan, säger informationsplanerare Ossi Berg vid HRT.
Att det nu är speciellt mycket strul på Järnvägstorget och att flyttningen av perronger måste ske snabbt beror på de arbeten som utförs där.
- Det byggs som bäst laddningsstationer för eldrivna bussar och elkabeln måste dras längs med hela Järnvägstorget, så perrongerna måste flyttas i takt med att arbetet framskrider, säger Berg.
Välgömd avgångsperrong
Sibbobussarna avgår i detta nu från perrong nummer 13 invid Finlands nationalteater i hörnet av Vilhelmsgatan och Västra teatergränden.
- Perrongen finns inklämd på den smala Västra teatergränden som man inte kan ana att det kan finnas en avgångsplattform vid, säger Kicka Lindroos.
Borgåbon Maria Paavola är en av Finlands få sadelmakare. Hon reparerar trasiga och opassande sadlar så de är bekväma för både häst och ryttare.
En stor del av Maria Paavolas jobb utspelar sig i olika stall i Östnyland.
I dag besöker hon hästen Basse som bor på Borgå Ridstall. Han har byggt upp så mycket muskler att hans sadel har blivit för liten.
Med den här manicken får Maria Paavola hästryggens exakta form fångad.Kvinna håller upp måttBild: Yle/ Mira BäckMaria Paavola
Paavola börjar med att mäta hästens rygg för att få de rätta måtten. Hon använder ett verktyg som formar sig efter hästens rygg: En läderstav med metallkulor inuti.
Hästen Basse väntar lugnt på att hon ska bli färdig så att han kommer ut på bete igen. Paavola lyfter upp sadeln på ryggen och konstaterar att den behöver justeras.
- Nu är sadeln lös bak och klämmer fram. Den här ska vi fixa, utbrister Paavola och klappar Basse på halsen.
Kvinna sadlar hästBild: Yle/ Mira Bäckhäst,Maria Paavola
En livsstil
Maria Paavolas sadelmakeri finns i Östermalm i Borgå. Det stora rummet är alldeles fullt med prydligt uppradade sadlar.
I ett hörn står ett arbetsbord med en massa redskap, en gammaldags symaskin i metall samt stora korgar och påsar med olika sorters ull.
Paavola började reparera sadlar på heltid för tre år sedan men hon har varit hästflicka ända sedan barnsben. Hon grundade hästavdelningen på en lokal affär som säljer jordbruksmaskiner. Där började hon också passa sadlar på hästar.
Hon började gå olika kurser och den vägen gick det.
- Nu har jag intresserat mig mer för att göra någonting bra för hästarna. Man ser så många hästar som mår dåligt på grund av opassande sadlar.
Att reparera sadlar kräver tålamod och starka fingrar.Kvinna i mitten av sadelmakeri reparerar sadelBild: Yle/ Mira BäckMaria Paavola
Paavola beskriver sitt arbete som ett 24/7 jobb. Dagarna kan bli långa.
- Jag kan inte tänka mig att gå tillbaka till ett vanligt nio till fem-jobb.
Ibland kan hon behöva göra akuta besök för att fixa en trasig sadel åt en ridskola. Utan utrustning kan ridskoleföretagarna inte driva sin verksamhet.
Finns få kunniga
Å andra sidan kan Paavola i ganska hög utsträckning själv bestämma sina arbetstider. Just nu har hon mycket att göra.
- Det finns få sadelmakare eller -reparatörer eftersom det inte finns någon enhetlig utbildning till yrket i Finland.
Paavola har lärt sig yrket delvis på egen hand, delvis genom olika kurser i Finland och studier i Tyskland.
- Om man är intresserad av att arbeta med händerna, hjälpa hästar och få resultat så trivs man i yrket. Det här är ett hantverk.
Basse är en snäll pojke.Häst med ögonen fast och hand på nosenBild: Yle/ Mira Bäckhäst,Maria Paavola
Det gäller att lyssna på både kunden och hästen. Paavola har kunder från Lovisa till Helsingfors och Kyrkslätt men mest verkar hon i Borgåtrakten.
- Det minsta jobbet jag gör är att reparera sömmar. Ofta stoppar jag om sadlarna och fixar om dem så de passar bättre på hästen. Jag tar måtten av hästen, kommer till mitt sadelmakeri och stoppar om sadeln. Sedan åker jag ut och prövar hur den sitter på hästen.
Kniv och klubba
Hästen Basses sadel blev ännu på stallet. Paavola hämtar den efter några dagar. För tillfället ligger en annan sadel på hennes arbetsbord; en ny svart version.
- Den är jättehård och det vill vi ju inte. Sadeln ska vara mjukare än hästens muskler. Fabriksgjorda sadlar måste oftast stoppas om, om de inte är måttbeställda förstås.
Maria Paavola öppnar undersidan på sadeln för att komma åt fyllningen.Sadel i bitarBild: Yle/ Mira BäckMaria Paavola
Stoppningen sitter på den undre delen av sadeln. Paavola börjar sprätta upp sadeln med en kniv.
Snart kommer hon åt att dra ut en del av fyllningen av konstfiber som ska bytas ut mot fårull.
Sedan ska stoppningen formas. Paavola tar fram en träklubba i björk och börjar banka på undersidan av sadeln. Slagen ljuder högt.
- Här får man ta i riktigt ordentligt, säger hon.
Hästvän
En bra sadel är ofta dyrare än en förmånlig häst men en dålig sadel som inte passar kan ge både hästen och ryttaren ont i ryggen om den används en längre tid.
- Om sadeln är av bra kvalitet och den sköts bra så kan den hålla nästan livet ut. Sedan kan förstås hästens former ändra och då måste sadeln kanske passas om eller bytas ut.
Olika verktyg. De olika stängerna används till att dra ut eller sätta in ull i sadeln och med träklubban till vänster bankas fodret i form.Olika verktygBild: Yle/ Mira BäckMaria Paavola
Enligt Maria Paavola finns det endast en sadelmakare som tillverkar sadlar i Finland. Han gör militärsadlar. Vanliga sadlar importeras från andra länder.
De finländska hantverkarna koncentrerar sig främst på att reparera och stoppa om.
Paavola tar fram en gammal brun ridskolesadel som ska servas. Lädret har spruckit och behöver oljas. På sittdelen syns skråmor som kommit av att någon häst smakat på den.
Paavola använder oljad lintråd och en krokig nål och börjar sy ihop en spricka i sadeln. Det ser tungt ut att dra den tjocka nålen igenom det hårda lädret.
- I början blev fingrarna sjuka men nu har jag vant mig. Det här kräver styrka i fingrarna och armarna.
Det bästa med yrket är att få träffa så många olika hästar.
Hästen Basse i sitt esse.häst visar tunganBild: Yle/ Mira BäckMaria Paavola
- Vissa hästar är helt främmande, men då jag kommer in i stallet får jag en otrolig kontakt med dem. Det är sådant man lever länge på.
Den pensionerade teaterchefen och producenten Isa Stenberg har jobbat på flera olika teatrar både i Finland och i Sverige. Länge jobbade hon tätt ihop med dramatikern Lars Norén, känd för sin tunga samtidskritik.
I sitt sommarprat berättar hon bland annat om pjäsen 7:3, där Norén och hon samarbetade med några av Sveriges farligaste fångar, som också skulle komma att spela rollerna som sig själva i pjäsen. Det hela slutade dock med en händelse som skakade hela Sverige.
- Två dagar efter att jag har flugit hem från Thessaloniki ser jag på löpsedlarna att det skett ett bankrån i Kisa efter sista föreställningen av 7:3 och att två poliser är skjutna i Malexander. Jag vill bara lägga mig ner och dö.
En av förövarna har deltagit i teaterprojektet 7:3 och samhällets blickar riktas mot Stenberg och Norén.
Teaterfolk och goda vänner
Men i Stenbergs sommarprat ryms också en hel del annat. Teaterfinland- och Sverige för den delen, på 70- och 80-talet var inte stort, och många kända figurer är med. Bland andra Birgitta Ulfsson, Tove Jansson, Lasse Pöysti, Vivica Bandler och Dario Fo.
Anekdotspäckat
Små lustiga händelser, som när Atos Virtanen ville visa sitt mongolmärke på ryggen åt Stenberg i en hiss - eller när Tom Pöysti tappade en framtand i en trappa, beskrivs med stort hjärta och det är uppenbart att Stenbergs största drivkraft genom både sommarpratet och livet har varit den goda berättelsen.
I dag bor Isa Stenberg i Lappträsk där hon engagerat sig stort i lokala teatersammanhang. Isa Stenberg sommarpratade i Sveriges Radios Sommar i P1 år 2000.
I Yle Vega sommarpratar hon i dag klockan 10:03 och 18:03.
Borgå ser fortfarande inte ut att ta i bruk ett system med gratis preventivmedel för unga. Eventuellt kan det bli aktuellt 2019.
SDP:s Eila Kohonen har för andra gången lämnat in en motion om avgiftsfria preventivmedel för under 25-åringar. Social- och hälsovårdsnämnden behandlar motionen på sitt möte nästa vecka.
Senast då Kohonen lämnade in en motion om samma sak konstaterade nämnden att det skulle kosta minst 120 000 euro årligen att ta i bruk systemet.
För dyrt för Borgå?
I Borgå görs rätt få aborter och systemet skulle därför bli för dyrt. Nämnden beslöt ändå att staden ska följa med statistiken och situationen.
Beredningen föreslår samma sak den här gången, och konstaterar att slutsatser kan dras i samband med budgetberedningen 2019.
Ungdomsverkstaden Lilla Petters gård i Lovisa har nu fått nya lokaler.
Dessutom är renoveringarna i arbetsverkstaden inne på slutrakan.
Verkstadens personal har flyttat till Smedjevägen i juli. Men av arbetssäkerhetsskäl kan verkstaden ta emot klienter först när renoveringen är klar, förhoppningsvis efter mitten av augusti.
Verkstaden kan öka antalet platser och ta emot minst 18 unga den här hösten.
På det gamla stället i busstationen fanns det endast plats för 12 ungdomar. Det nya huset gör kön till verkstaden kortare.
Flera långtidsarbetslösa kan sysselsättas
Större lokaler har lett till att verkstaden dessutom kan sysselsätta flera långtidsarbetslösa som hjälpledare.
På Lilla Petters gård lär sig de unga bland annat att renovera och tapetsera möbler, att sy samt att utföra köks- och städarbete. Många lokala invånare beställer bland annat trädgårdsarbete av verkstaden.
Till höstens planer hör också att göra en webbtidning eller -sida.
När kappseglingen Emsalö runt ordnades för första gången 1909 var vinden så obetydlig att ingen lyckades ta sig i mål. På lördag (12.8) när tävlingen ordnas hoppas arrangörerna på bättre vindar.
Emsalö runt är en av Finlands äldsta seglingstävlingar. Det är Borgå Segelsällskap, BSS, som arrangerar tävlingen.
– Nuförtiden kan vi inte riktigt segla riktigt hela varvet runt i och med att Emsalö bro är i vägen och att dagens båtar är så stora. Vi har starten på ena sidan och målgång på andra sidan bron.Men i stort sett är konceptet det samma som för 108 år sedan, berättar tävlingsarrangör Johan Graeffe.
Hoppas på jämn vind
Om vindarna är friska och segelbåten är stor så tar det tre till fyra timmar att segla runt Emsalö.
– Om det är svaga vindar så kan små båtar sitta ute och guppa i sex timmar innan de kommer i mål, säger Graeffe.
Han hoppas på jämna vindar eftersom det ger det mest rättvisa resultatet. De långsammaste båtarna startar först och de snabba, större båtarna startar senare.
Förhoppningsvis är det inte så här vindstilla på lördag.BSS hamn.Bild: Yle/Sofia Strömgårdsegelbåt,småbåtshamnar,Skärgård,småbåtshamn
Om det är vindstilla vid starten kommer de små båtarna ingen vart, och därför borde vinden blåsa jämnt under dagen.
– I tävlingar med handikappregler är jämna vindar det bästa.
Tyvärr har det varit bleke ganska ofta, till exempel 1909 då Emsalö runt ordnades för första gången.
– De försökte två gånger men det var så svaga vindar att de aldrig kom i mål.
Medsols eller motsols
Arrangörerna strävar efter att båtarna ska kryssa så mycket som möjligt under tävlingen. Beroende på vindens riktning går tävlingen medsols eller motsols.
– Beroende på vilket varv som ger mera kryss blir det medsols eller motsols. Att kryssa är segeltekniskt mer krävande, man får jobba lite mera för att få båten framåt.
Arton segelbåtar är anmälda och de flesta seglarna är från BSS, men det finns också några från Helsingfors.
Christer Helenelund är en av dem som ska tävla. Hans båt är en Y40 gjord i Slovenien 2007, med 91 kvadratmeter i krysställe.
BBS:s hamn på Emsalö.BSS hamn.Bild: Yle/Sofia Strömgårdsmåbåtshamn
– Det är egentligen en långfärdsbåt, men vi brukar hålla på med lite klubbracing.
Också han hoppas på jämna vindar. Då vinden är hård brukar stora båtar ha en fördel.
– Jag har tittat många gånger på väderprognoserna i flera dagars tid och det ser ut att bli syd till sydostlig vind, fem till sex meter i sekunden. Helt okej.
För honom är det egentligen bra att vinden inte blir hårdare är så, eftersom hans besättning är liten.
– Skulle det blåsa mer borde vi reva segel och det är inte bra för tävlingens utgång. Egentligen borde vi ha en åtta, niomans besättning men vi försöker klara oss med fyra.
Lokalkännedom är bra
Christer Helenelund har deltagit i tävlingen flera gånger, i år blir det den 29:e gången. Trots att han är gammal i gamet har han faktiskt kört fel rutt några gånger, när han blivit lite för säker på sig själv.
– Men det är en jätteskojig segling, det är inte bara vindriktingen som avgör utan en stor del av utmaningen är om det blir kanalisering mellan öarna. Man ska ha ett mått lokalkännedom för att klara sig bra, speciellt om det blir kryss i de smala sunden.
Enligt honom är kappsegling den trevligaste seglingen eftersom alla i besättningen ger sitt allt, tävlingskänslan är fin och stämningen är på topp.
Kvinnan misstänks för att ha importerat blandrasvalpar från Estland och övriga Baltiska länder. Hundvalparna har sålts via nätannonser.
Polisen i Helsingfors meddelar att en kvinna i Östersundom misstänks för att ha importerat hundratals blandrasvalpar till Finland. De har olagligt hämtats från Estland och de övriga Baltiska länderna.
Kvinnan misstänks för bedrägeri, smuggling och djurskyddsbrott. Det här har hänt mellan år 2014 och 2016. Efter det har polisen ännu registrerat flera brott.
Hundvalparna har sålts via nätannonser till priset av några hundralappar. Vinsten kan vara upp emot flera hundra tusen, uppger polisen.
- Kvinnan har påstått att hundvalparna är finländska eller att de lagligt har importerats till Finland. Och att valparna är vaccinerade och har mikrochip, säger Hannu Kortelainen från polisen i Helsingfors.
ArkivbildEn svart hund i inhängnadBild: Yle/Camilla Kivivuorihusdjur,hund,Blandrashund
Flera av hundvalparna har burit på parvovirus som har lett till att hunden dött snart efter köpet.
Kvinnan lär också ha visat upp hundarnas EU-pass och övriga estniska dokument som har visat sig vara förfalskade.
Yle Östnyland har tidigare rapporterat om hunden Torsti som dog bara en dag efter köpet efter att den köptes av en hundförsäljare i Östersundom.
Cirka 700 rekryter hade det varmt och gott i sina terränguniformer på Ånäs sandplan i Borgå på fredag. De svor sin krigsmannaed och avgav sin krigsmannaförsäkran under högtidliga former.
Rekryterna, som ryckte in den 3 juli, kom från Gardesjägarregementet i Helsingfors.
Beväringar svär krigsmannaed i borgå 11.08.17Bild: Yle/Stefan Härusrekryter,krigsmannaed,faned
Beväringar svär krigsmannaed i borgå 11.08.17Bild: Yle/Stefan HärusBorgå,rekryter,krigsmannaed,faned
Soligt och festligt
På Ånäs sandplan vajade Gardesjägarregementets fana i den svaga vinden, solen sken från en klarblå himmel och de cirka 3 000 sommarklädda anhöriga viftade med programblad och Borgåbroschyrer för att få åtminstone lite svalka.
- Borgå visar sig verkligen från sin bästa sida idag. Vilken fest, konstaterade en dam från insjöfinland vars son var en av de 700 rekryterna.
Bland de 3 000 anhöriga fanns också en del Borgåbor. En dam vars systerson fanns bland rekryterna kände sig stolt över att man hade valt att placera den högtidliga krigsmannaeden i just Borgå.
- Det här är en perfekt plats för ett dylikt arrangemang. Efter ceremonin här ska vi ännu se på förbimarschen och efter det blir det lunch på stan, förklarade damen.
På sandplanen marscherade man fram och tillbaka. Gruppchefernas order om "asento" och "lepo" samt blåsorkesterns truntande, ekade mellan Ånäshallen och husen på Ånäsgatan. De högtidliga talen avlöste varandra och stadsdirektören i Borgå, Jukka-Pekka Ujula, förestavade eden.
Beväringar svär krigsmannaed i borgå 11.08.17Bild: Yle/Stefan HärusBorgå,rekryter,krigsmannaed,beväringar
Blåsorkester spelar vid edgången i Borgå 11.08.17Bild: Yle/Stefan HärusÖstra Nyland,Borgå,Blåsorketser
"Reservister" hoppades få se Borgå
Vid sidan om sandplanen stod också en handfull beväringar i terrängdräkt och småpratade. De verkade inte särskilt intresserade av det som utspelade sig på sandplanen och som 3 000 ögonpar spänt följde.
- Vi är en reservgrupp för fanbärarna. Ifall någon skulle svimma i värmen, så axlar vi beväringens uppgift, förklarade Aatu Lippojoki.
Av Borgå hade Lippojoki inte hunnit se så mycket före ceremonierna, men han hoppades på lite fritid efter evenemanget.
- Borgå verkar vara en fantastisk sommarstad, så gärna skulle jag flanera omkring en stund här innan det bär av tillbaka till Sandhamn och veckoslutspermission, sade Lippojoki.
Aatu Lippojoki.Beväringen Aatu LippojokiBild: Yle/Stefan Härusfaneden i borgå
Vänsterom och högerom i centrum
Så småningom blev det dags för förbimarschen. Arrangemanget innebar avstängda gator och därmed en del smärre trafikknutar vid tvärgatorna till Biskopsgatan, där en stor del av förbimarschen ägde rum.
Vid Gymnasiegatan tog rekryterna vänsterom och efter det svängde de marscherande beväringarna in på Runebergsgatan för att efter två kvarter svänga in på Stadshusgatan där förbimarschen togs emot av kommendören för Gardesjägarregementet, överste Ahti Kurvinen och av stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Förbimarschen vid stadshuset skulle ske med militärisk exakthet klockan 13, men när klockan var fem över, började de som kantade gatan skruva oroligt på sig.
En dam frågade en militärpolis varför det dröjer. Militärpolisen svarade att de marscherande rekryterna nog dyker upp snart.
- Nå, karlar är alltid försenade, konstaterade åskådaren beskt.
Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula och överste Ahti Kurvinen.Stadsdirektör Jukka-PEkka Ujula och överste Ahti Kurvinen tar emot förbimarschen i Borgå 11.08.17Borgå,Jukka-Pekka Ujula,ahti kurvinen
Kaffe och munk
Men visst kom de. Till taktfast musik av blåsorkestern, marcherade beväringarna med en rad Pasi pansarfordon i släptåg förbi överste Ahti Kurvinen och stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, båda i stram givakt på en för ändamålet specialbyggd balustrad invid stadshusets trappa.
I och med förbimarschen var den högtidligare delen slut och både rekryter, anhöriga och stadsbor tog "lepo". På torget stod nämligen ett mobilt Soldathem från Tusby placerat. Det hade blivit dags för kaffe och munk.
Pansarbilen Pasi var med på ett hörn i paraden.Beväringar på förbimarsch i Borgå 11.08.17Bild: Yle/Stefan HärusBorgå,Sisu XA-180,förbimarsch
Från och med tisdagen kommer Vårberga skola också ta emot elever från Kråkö och Vessö. En del föräldrar är ändå missnöjda över brist på information om skolskjutsarna.
Johanna Westerlund är en av de föräldrar vars barn numera inte längre kommer gå i Kråkö skola utan i stället ska ta sig till Vårberga skola.
Även om nya bussturer ritats upp av Borgå trafik påpekar hon att det varit mycket dåligt med informationen om exakt hur och när de nya bussarna kommer att gå.
– Jag som själv inte använder mig av kollektivtrafiken i det här området så jag vet inte alls hur bussarna går, och informationen om den saken från staden har varit bristfällig, säger Westerlund.
Den nya bussturen som Borgå trafik ordnar kör tre gånger på morgonen och tre gånger på eftermiddagen. I tidtabellerna står det när bussen startar från Sondby och när den är i Kråkö, Vessö och i Vårberga.
Det finns ingen information om vilken rutt den tar, eller vilka hållplatser den stannar vid.
– För min del skulle det vara helt kryptiskt att föra mina barn till bussen när man inte en vet vid vilka hållplatser bussen stannar, säger Westerlund.
Inte styrda av staden
Utbildningsdirektör Rikard Lindström säger att staden har jobbat med att koordinera skolskjutsarna från Kråkö och Vessö sedan början av året. Han säger att det är beklagligt om informationen inte har nått fram.
– Jag vågar nog påstå att en del av informationen har gått fram till föräldrarna, men om det är så att de finns de som upplever att informationsgången inte har varit tillräcklig så ber vi om ursäkt för det, naturligtvis är det viktigt att den här informationen når föräldrarna.
Han påminner ändå om att Borgå trafik inte är styrda av staden.
– Eftersom det är ett skilt bolag så har vi inte skild information om hur Borgå trafiks rutter går. Från skolans eller utbildningstjänsternas sida så skickar vi inte ut informationen utan vi förväntar oss nog att föräldrarna är aktiva och själva tar reda på hur bussturerna går, säger Lindström.
Johanna Westerlund säger att många föräldrar är missnöjda över att det här blev resultatet av att Kråkö skola stängdes.
– Det är väldigt lätt att stänga skolor utan att alls tänka efter vad det leder till med skolskjutsarna.
Otto Simosas från OK Trian tog sitt andra raka sprintguld då FSOM körde igång på fredagen. I damklassen gick guldet till Julia Järveläinen från IF Femman.
Det här veckoslutet arrangeras FSOM i Pedersöre och under tre dagar ska orienterarna tävla i sprint, långdistans och stafett.
Först ut var sprinten som avgjordes i Bennäs och i herrklassen gick segern till Otto Simosas från OK Trian. Det här var hans andra raka sprintguld i FSOM.
Simosas vann den 3,4 kilometer långa sprinten med 46 sekunder före klubbkamraten Daniel Blomster. Bronset gick till Christian Kronberg från IF Femman.
I damernas sprint över 2,8 kilometer gick guld till IF Femmans Julia Järveläinen. Hon vann med fem sekunder före Ina Westerlund från OK 77. Yvonne Gunell från Pargas IF gick i mål som trea, 23 sekunder efter Järveläinen.
– Om man rör sig med båt till havs eller sjöss så ska man senast vid middagstid ta sig tillbaka till land och inte åka ut igen, säger jourhavande meteorolog Jari Tuominen på Meteorologiska institutet.
Sommarens kraftigaste åskväder väntas nå Finland från sydvästkusten under eftermiddagen. Åskvädret, med riklig nederbörd och mycket blixtar, väntas dra över hela södra Finland från sydvästkusten till Norra Karelen.
Regn väntas till hela landet. På Skärgårdshavet, Finska viken, Norra Östersjön och Saimen varnas det för åskbyar.
Tuominen tror att de snabbaste löparna hinner i mål innan ovädret når huvudstaden.
– Men festivalbesökare bör åtminstone förbereda sig på rikliga regn, säger Tuominen.
– Massvis med regn och blixtar kan nog skapa en ganska häftig kombination med tanke på all elektrisk apparatur.
Kraftigaste åskan i sommar
På Meteorologiska institutet uppskattar man att antalet blixtar kan uppgå till cirka 10 000 under dygnet, enligt FNB.
Det har åskat sällsynt litet i sommar, och det väntade ovädret är det kraftigaste hittills. Under åskrika somrar inträffar ett lika kraftigt åskväder en gång eller mera sällan.
Till skillnad från kraftiga oväder sommaren 2010 väntas lördagens oväder inte orsaka massiva stormskador, men kraftiga vindbyar på över 20 meter per sekund kan förkomma lokalt.
Håll dig inomhus
När det åskar ska man söka sig inomhus. Elapparater ska också kopplas ur.
Det kan också vara klokt att fylla upp behållare med vatten och vara förberedd på ett eventuellt vattenavbrott.
Att sätta sig i bilen när det åskar är också förnuftigt.
- Inomhus klarar man sig, och det är bättre om man kan undvika att röra sig utomhus, säger Tuominen.
Det finns en rad ställen man kan försöka undvika vid åskväder. Öppna områden och högt belägna ställen är utsatta för blixtnedslag. Att cykla, simma eller stå i en båt och fiska under åskväder kan vara riskabelt - likaså att ställa sig vid ett träd.
Precis som i sprinten på fredagen var Otto Simosas etta i terrängen när FSOM fortsatte med långdistanserna i Purmo. I damtävlingen gick segern däremot till rutinerade Yvonne Gunell från Pargas IF.
På fredagen vann OK Trians Otto Simosas sprinten med trygg marginal före klubbkompisen Daniel Blomster och Christian Kronberg från IF Femman.
Idag var det Kronberg som var det största hotet mot Simosas dubbel, men avståndet mellan ettan och tvåan i mål var slutligen nästan 90 sekunder.
Otto Simosas etta på långdistans.Otto Simosas vann långdistansen vid FSOM i Purmo 2017.Bild: FSO/Portinorientering
Femman fick också en andra representant upp på prispallen när Anders Bäckström löpte i mål som tredje man.
Segern i damernas långdistans gick till rutinerade Yvonne Gunell från Pargas IF.
Gunell lyckades som enda dam navigera sig igenom 7,7 kilometer i Purmo-terrängen på en tid som underskred en timme.
Segermarginalen till tvåan Ina Westerlund från OK77 blev i mål exakt två minuter.
Katja von Schoultz från OK Trian knep FSOM-brons.
Resultat, H21, långdistans
1. Otto Simosas, OK Trian 1:27.03
2. Christian Kronberg, IF Femman + 1.27
3. Anders Bäckström, IF Femman + 6.05
Resultat, D21, långdistans
1. Yvonne Gunell, Pargas IF 59.36
2. Ina Westerlund, OK77 +2.00
3. Katja von Schoultz +5.57
Susanna Törrönen från IF Sibbo-Vargarna tog ett överlägset guld i EM i klassisk bänkpress. Törrönen lyfte 115 kg vilket är nytt juniorvärldsrekord.
Susanna Törrönen har skördat stora framgångar de senaste åren och nu har vunnit ytterligare en mästerskapsmedalj.
Törrönen vann 72-kilosklassen i U23-EM i klassisk bänkpress i Övertorneå. Törrönen klarade 115 kg i sitt andra lyft vilket är nytt juniorvärldsrekord.
I sitt tredje lyft begärde hon upp 120 kg på stången men det gick inte vägen den här gången.
Törrönen vann EM-guldet i överlägsen stil. Norskan Silje Haube som tog silver lyfte 95 kg. Finland fick ytterligare en medaljör i klassen då Julianna Lollo klarade 92,5 kg och knep bronset.
