Yle Östnyland körde längs Lappträskvägen och kom tillbaka med ett gott stycke Lappträskhistoria i baggaget.

Om man kör från Lovisahållet där Lappträskvägen börjar är det dryga 20 kilometer till Lappträsk centrum. Dessa 20 kilometer sträcker sig genom åkrar och glesbebyggelse, samt ett och annat skogsområde. Med jämna mellanrum skumpar det till i Yle Östnylands redaktionsbil. Lappträskvägen pryds av förrädiska små gropar i asfalten här och där.

Hastighetsbegränsningarna varierar mellan 70 och 50 kilometer i timmen. Vid ett hus har någon slagit upp en skylt med texten "hidasta saatana". Vi kan dra slutsatsen att många tycker om att trycka på gasen här.

En livskraftig hembygdsgård

Inne i byn Lappträsk hittar vi hembygdsgården Kycklings. Kycklings har gamla anor; gården har funnits sedan 1500-talet och idag kan man se allt från folkdräkter till gamla möbler där. Gården ägs av Lappträsk hembygdsförening.

- Men om någon säger att Kycklings är ett museum så tar den fel. Kycklings är en mycket livskraftig hembygdsgård, säger Eva Rosas, sekreterare i hembygdsföreningen.

Rosas berättar att alla gamla möbler är i gott skick och går att använda under olika tillställningar. Dessutom erbjuder Kycklings logi för nattgäster, även om Rosas är noga med att påpeka att gården inte är ett "bed and breakfast".

Mitt emot Kycklings står ett annat hus med gamla anor. Tarasovska huset, där handelsmannen Ivan Tarasov hade sin lanthandel i huset i slutet på 1800-talet. Idag finns det ett apotek, en tandläkare och en frisörska i det gamla huset, vars fasad för övrigt ser ut som den gjorde för 200 år sedan.

En gammal industriort

Men vart fortsätter själva lappträskvägen då? Efter kyrkbyn, där Kycklings ligger, leder vägen till Norrby. Jan-Erik Slätis är pensionerad lärare och kan berätta mycket om byns historia.

- Norrby har i tiderna varit ett riktigt centrum för industri. Bland annat har här funnits en kvarn, en såg, ett tegelbruk, en lemonadfabrik och en tändsticksfabrik, berättar Slätis.

Viktigt i Norrby var också en smedja, som för övrigt förklarar det finska namnet Vasarankylä. I Norrby äger alla bondgårdar en liten del av åkrarna och skogarna.

- Här har inte genomförts nyskifte på samma sätt som på andra håll. Nyskiftet innebar ju att enheter slogs ihop och blev större, påminner Slätis.

Efter rundturen bland de gamla husen i Norrby frågar Slätis om vi ska göra ett besök hos Pelle Miljoona. Han har nämligen ett ställe i Norrby. På gården träffar vi Pelle Miljoonas sambo som berättar att Miljoona har en konsert i Tusby och först kommer hem till kvällen. Nästa gång kanske.

Det är här i Norrby som Lappträskvägen också slutar och mynnar ut i Riksväg 6.

I Valkom i Lovisa blev en katt skjuten med luftgevär och fick så allvarliga skador att den måste avlivas. Det här inträffade i slutet av maj.

Pörrös ägare berättar att katten kommit hem med bruten tass och skottskador.

Katten Pörrö kunde inte räddas trots aktiva försök. Veterinären gjorde en anmälan till djurskyddsmyndigheterna och Pörrös ägare gjorde brottsanmälan.

Polisen säger i en kommentar till Loviisan Sanomat att man utreder fallet som äventyrande av säkerheten, eftersom det är förbjudet att avfyra skott i tätområden.

Dessutom kommer det sannolikt att vara fråga om djurplågeri, då katten bevisligen omkom av skadorna. Fallet kommer att tas upp i domstol.

Läs mer på Loviisan sanomat.

Det är svårt att förbättra tllståndet hos den populära simstranden Tasträsk i Söderkulla i Sibbo. Det visar en färsk undersökning.

Träskets tillstånd har i flera års tid väckt diskussion i bygden och Sibbo har låtit undersöka vad man kunde göra för att förbättra vattenkvaliteten.

Enligt undersökningen är Tasträsk ett frodigt träsk. Det beror på flera olika orsaker -såväl den interna som externa belastningen på träsket är stor.

Det går i alla fall att upprätthålla träsket på nuvarande nivå med rätt små medel men däremot är det svårt att klart förbättra träskets tillstånd.

Sibbo kommun kommer i alla fall inom kort att utarbeta en plan för att syresätta träsket. Man skall också plantera ut sik i träsket. Man forstätter också att regelbundet följa med vattenkvaliteten i Tasträsk.

Tasträsk har de senaste somrarna regelbundet haft problem med algblomning.

Från och med den 29 juni fram till den 16 juli kan skärgårdsborna i östra Nyland dumpa sitt avfall på en insamlingsfärja.

Det är Östra Nylands Avfallsservice som ordnar Otto-insamlingen. Insamlingsfärjan kommer att stanna vid 18 bryggor i Sibbo, Borgå och Lovisa.

På färjan kan man kostnadsfritt dumpa farligt avfall, metallskrot och elapparater, och mot en liten avgift bli av med övrigt avfall som möbler och glasfiberbåtar.

Borgås nya skatepark ska stå klar om en månad och förväntas locka skateboardare, rullskridskoåkare och bmx-cyklister från hela regionen.

Skateparken som byggs norr om Pepot simgrop har en kompletterande funktion. Skateparken som ligger bakom ishallen i Kokon byggdes redan i början av 2000-talet och har främst streetskateutrutsning på en rak asfaltplan medan den nya planen kommer att ha kurvor och höjder.

En del av den ofärdiga skateparken i Kokon. En del av den ofärdiga skateparken i Kokon. Bild: Yle / Hanna Othman

Skateparken borde vara färdig i slutet av juli. Entreprenören som bygger parken har ändå blivit fördröjd vid byggandet av en liknande park i Jyväskylä men Per Högström, chef för idrottstjänster i Borgå litar på att tidtabellen ska hålla.

– Vi får vara glada att den här entreprenören tog sig an vårt projekt. I Finland finns det bara två-tre entreprenörer som klarar av att bygga skateparker i den här storleken. De har gjort flera tidigare och det handlar om ett utmanande jobb, säger Högström.

Detalj ur den ofärdiga skateparken i Kokon. Detalj ur den ofärdiga skateparken i Kokon. Bild: Yle / Hanna Othman

Parken kommer att få belysning så att den kan användas också under sena höstkvällar.

Konstruktionen kommer att ha ungefär formen av en velodrom och i mitten kommer det att finnas ett område där man kan ställa ifrån sig väskor och sitta och följa med de andra som gör trick.

– Det kommer att bli en utmanande anläggning. När man ser på djupen och höjderna så lyfter jag på hatten för ungdomarna och de äldre som klarar av att göra trick. Jag kommer inte att våga testa, säger Per Högström.

Störst i Östnyland

I Nordsjö i Helsingfors finns en skatepark i samma storlek, parken i Borgå kommer att bli den största i Östnyland och Högström förväntar sig att den kommer att locka folk från hela regionen.

Invigning för skateparken blir det den 6 september.

En båtmotor av märket Honda har stulits från en båt som ligger förtöjd i småbåtshamnen i Kattsundet i Tolkis i Borgå.

Utombordaren har femtio hästkrafter. I samma veva stals också motorns fjärreglage.

Tjuvarna hade skurit sönder den kätting som band båten vid bryggan och dragit båten i land där de bröt sönder ledningarna till motorn och fjärreglaget,

Stölden inträffade på midsommardagen eller måndag efter midsommar.

Många bybutiker skulle inte finnas om det inte var för sommargästerna. I Fagersta bybutik i Borgå fyller handelsman Erika Grönqvist hyllorna inför årets högsäsong.

– Det är ganska lugnt nu men det är ju regnigt, ruskigt och folk sover längre om morgnarna. Nog tror jag de kommer ännu, säger Grönqvist.

Hon vet vad hon talar om. Grönqvist har varit köpman i Fagersta i 19 år och själva bybutiken har stått här i mer än femtio år. Byborna besöker butiken också vintertid men efter midsommaren kommer sommargästerna och drygar ut den magra kassan. Småningom börjar de droppa in också den här förmiddagen.

Glass och korv

– Idag handlar jag glass och korv. Det ska bli ugnsstekt korv och mos idag, säger Hanna Lehmusto.

Lehmusto har stuga i närheten och besöker bybutiken minst en gång i veckan. I början av säsongen brukar familjen storhandla i staden en gång i veckan och komplettera i bybutiken.

Handelsman Erika Grönqvist har förståelse för att många sköter de större ärendena i stora mataffärer.

– Jag kan inte konkurrera med priserna, det är omöjligt. Jag är jätteglad att de kommer hit och kompletterar, säger Grönqvist.

Hon påminner ändå att en bybutik inte finns om folk inte handlar i den.

– Alla behövs. Vill man att det ska finnas en butik så behöver man handla.

Kramen

Erika Grönqvist är inte bara handelsman. Hon får agera både informationsbyrå och psykolog eftersom hon för många kunder är den enda människa de kommer i kontakt med på flera dagar, kanske den enda som kan ge den ensamma gumman en kram.

– Egentligen känns det inte som att jag har kunder utan jag har bara kompisar som kommer och handlar, säger Grönqvist.

Att ha ansvar över en bybutik betyder att man arbetar sju dagar i veckan, aldrig får vara sjuk och knappt kan ta ut någon semester alls. Ändå trivs Grönqvist.

– Jag har världens bästa jobb, säger hon med ett brett leende.

Lovisanejdens sjöräddare behöver nya medlemmar, helst dubbelt så många som det finns i dagsläget. Man behöver inte kunna något särskilt från början, huvudsaken är att man trivs ute på sjön, säger ordförande Henry Littman.

Som sjöräddare har man jour en vecka i taget. Eftersom Lovisanejdens sjöräddare har 12 medlemmar som är utbildade och får vara med och rycka ut, blir det inte mycket överlopps tid att slå ihjäl.

– Vi vill ha mer medlemmar så att vi skulle kunna dejourera mer sällan och få mera fritid själva, säger ordförande Henry Littman.

Den optimala mängden sjöräddare vore mellan 20 och 24, säger Littman.

– Åtminstone dubbelt upp.

Uppdragen kommer oftast via sjöräddningscentralen i Helsingfors. I sådana situationer då sjöbevakarna inte hinner eller kan rycka ut, delegeras uppgifterna vidare till de frivilliga sjöräddarna. Det händer också att privatpersoner ringer direkt till sjöräddarna om de har problem.

Vanligt med motorproblem

Jari Ekström är styrelsemedlem och ansvarar också för utbildningen av nya sjöräddare. Han berättar att ett vanligt uppdrag för sjöräddarna är att hjälpa båtförare som råkat ut för tekniska problem. Ibland får de också hjälpa folk som har slut på bensin.

Lovisanejdens sjöräddare sköter i regel mindre olyckshändelser, och deltar bara i större utryckningar om de råkar vara ute på sjön just då en olycka sker.

I den stora båten ska tre personer finnas på plats vid en utryckning. En sjöräddningsbåt. Bild: Yle/Sofia Strömgård

För att bli en sjöräddare måste man inte kunna någonting särskilt. Man måste vara 18 år och kunna simma. Och sedan ska man förstås tycka om att vara ute till havs.

– Man ska nog vara en inbiten sjömänniska för att tycka om det här, säger Henry Littman.

Efter att man gått med i sjöräddarna måste man delta i olika utbildningstillfällen. Då lär man sig hantera ett rep, knyta knopar och grunderna i första hjälpen.

– Ett år efter att man kommit med räknas man som en fullvärdig besättningsmedlem, säger Jari Ekström.

Snabba ryck vid utryckning

Sjöräddarna håller till i ett litet rött hus som flyter på en brygga fastspänd vid Tullbron i Lovisa. Till sitt förfogande har de en liten båt och en större båt.

– I den stora båten ska det vara minst tre personer i en utryckning, i den lilla två, säger Henry Littman.

Efter att sjöräddaren som har jour fått ett samtal från sjöräddningscentralen om en utryckning, har hen en timme på sig att kasta loss. Men hittills har Lovisanejdens sjöräddare klarat av att lämna hamnen på mindre än en halv timme.

Huset flyter på en brygga vid Tullbron i Lovisa. Lovisanejdens sjöräddares hus. Bild: Yle/Sofia Strömgård

I fjol hade sjöräddarna åtta regelrätta utryckningar. Tio gånger ryckte de ut i mindre allvarliga olyckor. Området som de rör sig på sträcker sig från Fagerö till Pellinge och Tirmo. Sedan kan det hända att de hamnar långt ut på havet, ända till Estland. Men det händer väldigt sällan.

Vid öppet vatten träffas sjöbevakarna en gång i veckan. En mycket viktig del av deras verksamhet är att öva och de gör de så gott som varje gång.

– Alltid när vi far ut på sjön övar vi någonting. Sen övervakar vi att ingenting händer ute på sjön, om någon faller i vattnet så hjälper vi förstås till, säger Jari Ekström.

Vädret påverkar

Hittills har sommaren förlöpt utan utryckningar, och till och med midsommaren var lugn. Men när folk får semester och vädret blir varamare brukar aktiviteten ute till havs bli livligare. Speciellt veckosluten för med sig uppgifter för sjöräddarna.

Jari Ekström anser att gemenskapen i gänget är fin och att sjöräddarna har roligt tillsammans. Att få vara ute på sjön är också någonting som han uppskattar mycket.

Men viktigast är förstås att man kan vara till nytta och hjälpa till.

– Känslan av att hjälpa människor i nöd driver en framåt, säger Henry Littman.

Borgåregionen hör till de konkurrenskraftigaste områdena i Finland, men klarar sig sämre än förr.

Det är Turun kauppakorkeakoulu som årligen följer upp de olika ekonomiska regionernas konkurrenskraft. Borgåregionen slutar i år på en fjäde plats, i en kamp mellan sjuttio olika regioner.

Den goda placeringen till trots kan det konstateras att det här är en försämring jämfört med förra året, då Borgåregionen tog hand om första plats på listan.

Lovisaregionen slutar på trettiåttonde plats i samma undersökning.

Nu är det klart att Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula fortsätter på sin post i sju år till.

Det var ett enhälligt stadsfullmäktige som gav Ujula fortsatt förtroende i går kväll.

Ujulas första mandatperiod på posten stadsdirektör i Borgå går ut nästa år, men i och med gårdagens beslut fortsätter han fram till år 2023. Den nya perioden inleds i september 2016.

Den enda kritik som framkom var vänsterns Kalevi Väsiänens åsikt om att valet var odemokratiskt, Väisänen ansåg att för få personer hade varit inblandade i rekryteringsprocessen.

Borgå stad valde att ledigförklara jobbet endast på sina egna webbsidor och Ujula var den enda sökande.

Ujula har lett Borgå i sex år.

En svenskspråkig hbtiq-ungdomsgrupp planeras i Borgå. Behovet och intresset finns för en grupp där man kan prata och fundera kring sin sexuella läggning och om att komma ut.

Tidpunkten för när hbtiq-gruppen (homo och bisexuella, transpersoner, interkönade och queer) kan samlas är ännu osäker, men tidigast i höst eller senast nästa vår kan gruppen börja träffas.

Den 27 juni arrangeras den årliga prideparaden i Helsingfors. Helsingfors pride år 2014 samlade ett stort antal personer på Senatstorget. Bild: Yle / Hanna Othman

Kamratstödsgrupp

Trots att mycket gällande gruppen ännu är öppen så är det i alla fall bestämt att ungdomsarbetare Karin Blomqvist ska dra gruppen. Hon har redan tankar om vad gruppen kan göra tillsammans.

– Det är meningen att vara en kamratstödsgrupp, säger Blomqvist. Vi ska göra saker som alla ungdomar och unga vuxna gör tillsammans som att baka och titta på film. Men man ska också kunna dela med sig av sina erfarenheter till varandra.

Gruppen kan baka och laga mat tillsammans. Internationella dagen mot homofobi firades i Helsingfors den 17 maj 2014.

– Om man är en hbtiq-ungdom så är tyvärr inte alla ens erfarenheter alltid positiva. Vi försöker tala om rädslor som har att göra med att komma ut och om erfarenheter med att berätta för släkten om att man är homo eller lesbisk.

Efterfrågan finns

Blomqvist säger att hon är helt säker på att det finns en efterfrågan för en sådan grupp. När hon pratat om saken har det visat sig att det också finns intresse för en del Lovisaungdomar att vara med.

Just nu finns den närmaste hbtiq-gruppen i Helsingfors. Det finns inte heller liknande grupper på finska i Borgå.

Svensk- eller tvåspråkig?

Ungdomsarbetare Karin Blomqvist säger att det ännu övervägs om gruppen kommer att bli helt svensk eller tvåspråkig. På ett litet ställe som Borgå kunde det vara bra att gruppen är tvåspråkig, men samtidigt inser hon att det kan leda till att någon inte kommer på plats för att det är jobbigt att prata om svåra saker på fel språk.

En lösning kunde vara att det finns två ledare där den ena är svensk- och den andra finskspråkig.

Om det finns intresse för att vara med och stöda projektet eller att vara med i gruppen kan man vara i kontakt med ungdomsarbetare Karin Blomqvist vid Borgå stad.

Nyligen fick också Vasa en egen ungdomsgrupp.

Det kan bli en förändring i vilka skolvägar i Lovisa som betraktas som farliga. Det här kan få följder för skolskjutsarna.

Vanligtvis följer man det riksomfattande Koululiitu-programmets rekommendationer då man klassificerar skolvägarna. Men bildningsnämnden i Lovisa har en annan uppfattning än programmet på några punkter. På sitt möte på onsdagen godkändes ett förslag om att ytterligare två vägar ska räknas som farliga.

De farliga vägavsnitten som avviker från Koululiitu-programmet är Lappträskvägen (väg 176) och Elimävägen (väg 1792) mellan Abborrfors och skolan i Bruket. Dessa vägavsnitt kan vara farliga även för sjätteklassare enligt nämnden, men inte enligt Koululiitu-programmet.

Kan påverka skolskjutsarna

Ännu i höst ska bildningsnämnden i Lovisa ta ställning till eventuella förändringar angående vilka vägar som klassificeras som farliga. Det här sker efter att man har fått NTM-centralens senaste mätningar om trafikmängden på de olika vägarna.

Skolvägarnas klassificering har betydelse för skolskjutsarna. I Lovisa får alla elever som måste använda ett vägsavsnitt som definieras som farligt gratis skolskjuts oavsett hur lång skolvägen är.

I Kyrkslätt drogs en del skolskjutsar in som en följd av Koululiitus rekommendationer.

De jobben som är lediga är nödvändigtvis inte de jobben som den lediga arbetskraften är ute efter eller ens lämplig för, säger Niclas Tåg som är servicechef på Nylands arbets- och näringsbyrå i Borgå.

Arbetslösheten har ökat i alla östnyländska kommuner jämfört med året innan. Mest arbetslösa har Mörskom, Pyttis och Lovisa.

Kolla in de exakta siffrorna för din kommun här.

Av de större städerna har Lovisa mest arbetslösa då arbetslöshetsprocenten är nästan 13 procent. I Lovisa har också arbetslösheten ökat mest på ett år. Sibbo har den lägsta arbetslösheten, bara 6,2 procent av den arbetsföra befolkningen saknar ett jobb.

Marja Bäcklund är socialhandledare i Lovisa. Hon berättar att listorna på de som söker ett jobb i Lovisa är långa. För att sysselsätta de arbetslösa görs en aktiveringsplan tillsammans med kunden. Om kunden vill jobba på stadens egna arbetsverkstäder brukar hen ofta få plats, säger Bäcklund.

– Jag tycker att vi kan få kunderna att aktivera sig via rehabiliterande arbetsverksamhet.

Via kunderna hör Bäcklund ändå att det finns ont om jobb i Lovisaregionen.

– Det finns inte tillräckligt med jobb.

Om man har varit arbetslös och fått utkomststöd i tolv månader kan man få hjälp med en aktiveringsplan. Om man är under 25 år gammal så räcker det om man levt på utkomststöd i fyra månader.

De arbetslösa är oftast över 50 år

Niclas Tåg är servicechef på Nylands arbets- och näringsbyrå i Borgå. Han säger att läget i Östnyland just nu följer trenderna i övriga delar av landet.

– Arbetslösheten har varit stigande i två tre år på grund av det allmänna ekonomiska läget.

I alla de östnyländska kommunerna finns det mest arbetslösa i åldern 50 år och uppåt. En av orsakerna är att Finlands demografi ändrat och arbetskraften blir äldre och äldre, förklarar Tåg.

– Då är sannolikheten också att den arbetskraften som sägs upp också äldre. Att ställa om och hitta nya lösningar för sin sysselsättning tar också längre.

Niclas Tåg. Niclas Tåg Bild: Yle/Sofia Strömgård

I genomsnitt hittar den arbetslösa östnylänningen ett nytt jobb ungefär ett halvt år efter att hen blivit arbetslös. Niclas Tåg säger att tiden som arbetslös är lite längre än vanligt. Under de senaste åren har de kunder som blivit arbetssökande hittat jobb efter cirka tre månader.

– Det har skett en liten förskjutning under de två senaste åren. Arbetslöshetsperiodens genomsnittliga längd har ökat.

Arbetsplatserna ökar

Det som många tror är att arbetsplatserna blir färre och färre, men så är inte fallet, säger Niclas Tåg.

– Samtidigt som vi har en stigande arbetslöshet så har vi i hela Nyland ett ökande antal arbetsplatser.

Om man jämför med 2014 så sitter vi på nästan 3000 fler lediga jobb just nu. Man skulle ju tycka att ju mera lediga jobb desto färre arbetslösa. Men takten och graden nya arbetslösa har varit så kraftig, förklarar Tåg.

– De jobben som är lediga är nödvändigtvis inte de jobben som den lediga arbetskraften är ute efter eller ens lämplig för. Men det finns jobb och fler än för ett år sen.

Fler arbetslösa män

I alla kommuner i Östnyland fanns det fler arbetslösa män än kvinnor. Delvis kan det bero på att samarbetsförhandlingarna i regionen har skett i industrijobb och produktion.

– Majoriteten på arbetsplatserna har varit varit män och då är det förstås fler män som blir uppsagda.

Men trots nedslående statistik arbetar kommunerna febrilt med att öka sysselsättningen. Olika satsningar som sysselsättningsprogram och arbetsverkstäder finns i kommunerna. Men då de stora trenderna pekar nedåt, är det svårt för kommunerna att klara av att hindra arbetslösheten från att stiga.

Hoppas få jobb till hösten

Larissa Printz är nitton år gammal och arbetslös. Hon har precis blivit klar hästskötare från Axell, men inte hittat något arbete.

– Jag har sökt jobb som hästskötare och olika stalljobb.

På onsdagen deltog hon i ett infotillfälle på arbets- och näringsbyrån i Borgå för att lära sig mer om hur man söker ett jobb.

– Jag har lärt sig hur man ska skriva en bra CV, och hur man får den att ska sticka ut.

Hon tycker att infotillfället gav henne en del bra tips som hon inte visste om tidigare. Jobbsökandet kommer att fortsätta och Printz tror att jon nog kommer att hitta ett jobb.

– Nu är det ganska fullt överallt med alla sommarjobbare. Men hoppeligen till hösten.

de flesta branscher på uppgång

I vilka branscher finns det jobb i den här regionen just nu, frågar sig antagligen många. Om man jämför med året innan kan man se att ledande jobb och jobb som kräver hög sakkunnighet har minskat. Det har också jobb inom process- och transportbranschen, säger Niclas Tåg.

Byggbranschen går bättre än för ett år sedan. Tack och lov finns det lyftkranar Bild: YLE/Smältpunkt

Alla andra branscher inom kontor- och kundservice, försäljning, byggnad och till och med jordbruk ökar med tiotals procent.

– Totalt sett borde vi kanske gå mot bättre tider, får vi hoppas.

Den gamla soptippen i Valkom ska städas upp.

Tekniska nämnden i Lovisa valde företaget Lassila&Tikanoja att utföra jobbet. Företaget gav det billigaste anbudet.

Arbetet kostar en halv miljon euro och inleds i mitten av augusti. Då ska förorenad mark bytas ut mot ren jord.

Soptippen stängdes 1974.

Byggbolaget YIT har visat intresse för det så kallade Elanto-kvarteret i Borgå centrum.

Bolaget har varit i kontakt med Borgå stad och hört sig för gällande planläggningen och ägandeförhållandena i kvarteret.

Enligt chefen för projektutvecklingsenheten på YIT, Heikki K. Hannukkala, är det frågan om en av de sista lediga stora områdena i centrum av Borgå.

- Det är en stor tomt mitt i centrum. Som ett byggbolag finns det skäl att fundera på vad som kunde planeras in i området.

Men för tillfället finns det ännu inga planer för kvarteret, berättar Hannukkala. YIT har heller inte kontaktat fastighetsägarna i kvarteret.

Granbarkborren svärmade kraftigt i sydöstra Finland i början av juni. Riskgränsen överskreds ställvis.

Då granbarkborren förekommer i mängder som underskrider riskgränsen kan de i allmänhet inte ta död på levande granar. Men när mängden överskrider riskgränsen ökar sannolikheten för att granarna ska dö.

Också i mindre täta förekomster kan barkborren föröka sig i virke och vindfällen. Det är viktigt att transportera bort sådana stammar ur skogen för att förhindra skador. Insektlagen förutsätter att avverkat barrvirke och stormfällen transporteras bort ur skogen senast under tiden 1.7 – 24.7 beroende på var i landet skogen finns.

Färre granbarkborrar i väst

I sydvästra Finland finns det mindre mängder granbarkborre tack vare mer regn än i de östra delarna av landet.

Den svala våren och försommaren i år har fördröjt granbarkborrens svärmning jämfört med de två senaste åren.

Naturresursinstitutet och Finlands skogscentral följer med hur stor granbarkborrestammen är på 37 orter i södra och mellersta Finland. Närmare information om skador förorsakade av barkborrar, och om bekämpning av dem finns här.

Skogscentralen upprätthåller en karta där man kan se vilka områden som riskerar att utsättas för angrepp av granbarkborre. Kartan och uppgifter om uppföljning av stammen finns här.

Musikfestivalen Avanti inleddes officiellt med en fanfar på Gamla Rådhustorget i Borgå i dag. Festivalens konstnärliga ledare Matthias Pintscher inledde med ett tal på finska.

Strax innan tolv var rådhustorget i gamla stan i Borgå fullt av folk. Utanför rådhuset stod Avantis valthornskvartett uppställd för att blåsa igång festivalen.

Torget var fullt på torsdagen vid middagstid. Människor på rådhustorget i Borgå. Bild: Yle/Sofia Strömgård

Efter Emma-fanfaren var det dags för festivalens konstnärliga ledare Matthias Pintscher att presentera sig. Liksom i fjol då Barbara Hannigan inledde sitt tal på finska, började Pintscher också med ett ”moi Porvoo!”

En del av talet gick på en rätt så sammanhängande finska och publiken kunde märka att den tyska kompositören och kapellmästaren verkligen ansträngt sig för att öva in de finska orden.

Avanti är en galen vecka

Matthias Pintscher berättade att han besökte Borgå för första gången för nio år sedan, inbjuden av den finska kompositören Kaija Saariaho.

– Nu känns det som att jag kommit hem.

Pintscher fortsatte med att han genast blev kär i staden, de duktiga musikerna och den fantastiska publiken. Avanti är en riktigt galen vecka full med musik, och publiken tar emot allting med öppna armar.

– Avanti är lite som att gå till sin favoritrestaurang. Man går dit för att man verkligen älskar det stället och man bryr sig inte om att kolla på menyn i förväg.

Kompositören och kapellmästaren Matthias Pintscher. Matthias Pintscher. Bild: Yle/Sofia Strömgård

Festivalen kommer i år att bjuda på en massa fin musik, också modern sådan, sade Pintscher. Han avslutade med att tacka publiken för att den år efter år är festivalen trogen.

Många konserter att välja mellan

På en bänk vid rådhustorget satt Rosita Frankenhaeuser med sin mamma Brita Weckström. De hör till publikskaran som är Avanti trogna år efter år.

– Det var en trevlig konsert i Pernå i går. Vi ska gå också i kväll och på söndagen, berättade Frankenhaeuser.

Polisen i Östra Nyland fick på natten mellan onsdag och torsdag ett alarm om ett inbrott på en restaurangbåt i Borgå. Det var ett väktarföretag som larmade polisen.

En polispatrull och en väktare stötte på två unga män i närheten av brottsplatsen. Männen hade på sig egendom som stulits från restaurangbåten.

De misstänkta fördes till polisstationen i Borgå för en fortsatt utredning av fallet.

Steinerskolan i Borgå har fått tillstånd att ordna också högstadieutbildning. Statsrådet fattade idag beslut om permanent utbildningstillstånd.

Det är Understödsföreningen för Steinerskolan i Borgå rf som hade ansökt om tillståndet.

Steinerskolan i Borgå går under namnet Fredrikaskolan och är belägen i före detta Svartså skola. Hittills har skolan bara undervisat elever i lågstadiet.

Den tredje deltävlingen i Huippuliiga arrangeras på lördag i Lovisa och hela den finska orienteringseliten kommer att röra sig på gatorna söder om torget.

Tävlingen i Lovisa centrum är en sprintorientering i stadsbild. Start och mål i orienteringstävlingen blir det på Drottninggatan invid torget.

Kalevi Ilonen ser fram emot tävlingen, och hoppas att regnet går förbi. Kalevi Ilonen på Lovisa torg. Bild: Yle / Staffan Sundqvist

Många lovisabor kommer ändå också att kunna se tävlarna från den egna trädgården eller genom fönstret. Också på TV2 kan man följa med tävlingen.

Kända namn

Många kända namn kommer att delta i tävlingen, bland dem Minna Kauppi och östnyländska stjärnorna Otto Simosas, Tobias Henriksson och Topi Penttinen. Ungefär hundra orienterare deltar.

Själva banan torde endast ta femton minuter att slutföra.

För OK Trian som är arrangörer har evenemanget betytt att man måste förbättra på kartorna för området. Det har också varit en hel del pappersarbete och lov som behövts.

Fortfarande jobb kvar

– Under veckan ska vi ännu föra ut kontroller till terrängen och tomter samt bygga målområdet med tält och saker, säger tävlingschef Kalevi Ilonen.

Efter den officiella tävlingen är lovisaborna inbjudna att testa samma bana som tävlarna precis sprungit men då i konditionssyfte. Anmälningar tas emot på platsen.

Deltävlingen i Huippuliiga sänds på TV2 lördagen den 27 juni klockan 14.15 till 16.00.